Av de 431 utomeuropeiska läkare som de senaste fyra åren skrivit det så kallade Tule-provet är det endast 65 som godkänts i alla delar. Detta trots att det görs en kontroll innan för att se att den som vill skriva det har en akademisk examen.
Professor Jan Östergren på Karolinska Institutet är en av dem som rättar proven som invandrarläkarna skriver, han berättar för SR att kunskapsnivåerna varierar kraftigt.
– Det finns många som är jätteduktiga redan första gången och kanske skriver 35 och 38 poäng, säger han och tillägger:– Sedan finns det de som har 3 och 4 poäng så man undrar om det finns några medicinska kunskaper alls.
SVT jublar över två civilingenjörer från Syrien
Tule-provet är ett medicinskt kunskapsprov för utomeuropeiska läkare, det består av en teoretisk och en praktisk del. Den som klarar Tule-provet måste dessutom klara en AT-skrivning för att få läkarlegitimation.
– Alla som skriver AT-skrivningen som har examen i ett land utanför EU har varit tvungna att genomgå Tule-provet. I princip alla, det kan finnas något enstaka undantag med någon som har någon specialistutbildning, förklarar Östergren för Fria Tider.
Alla får inte legitimation
Östergren säger också att inte alla 65 utomeuropeiska invandrarläkare de senaste åren klarat av AT-skrivningen. För mer exakta siffror hänvisar han till en artikel han skrev i Läkartidningen 2009. Av den framgår att det bara är omkring 65 procent av de läkare som utbildats utanför Europa som klarar provet.
– Andelen är likvärdig idag, säger Östergren.
– Nu sitter inte jag i AT-nämnden längre, men det kommer en ny publikation i Läkartidningen rätt snart som berättar om de siffrorna.
Totalt har Sverige alltså tagit emot ett 40-tal godkända utomeuropeiska läkare de senaste fyra åren.
Sämre än svenska läkare
Enligt Östergrens artikel från 2009 presterar de utomeuropeiska läkarna väsentligt sämre än svenskutbildade läkare på AT-skrivningarna. Snittpoängen för en svenskutbildad läkare ligger mellan 60,2 och 62,0 poäng av maximalt 80. För läkare som utbildats utanför EU ligger snittet istället på 53,2 poäng.
Vissa menar att det är språket som ställer till det för invandrarläkarna från tredje världen, men den förklaringen är Östergren skeptisk till. Läkare från andra EU-länder, som alltså inte har svenska som modersmål, klarar nämligen de svenska läkarproven betydligt bättre än de utomeuropeiska invandrarläkarna.
