Enligt en ny undersökning från Gallup, genomförd i augusti och oktober 2024, föredrar 52 procent av de tillfrågade en snabb förhandlingslösning på kriget "så snart som möjligt".
Samtidigt uppger 38 procent att man bör fortsätta kämpa tills seger uppnås – en inställning som är desto vanligare bland liberala västeuropéer som inte själva är direkt involverade i kriget.
Under de första månaderna efter Rysslands invasion i februari 2022 visade undersökningar att 73 procent av ukrainarna då föredrog att fortsätta kämpa tills seger var nådd. Men krigströttheten har gradvis ökat, och stödet för förhandlingar har nu för första gången passerat 50 procent.
I östra Ukraina, där striderna varit som mest intensiva, vill 63 procent nu att kriget avslutas snabbt genom förhandlingar, jämfört med 27 procent som vill fortsätta strida. Även i västra Ukraina och i huvudstaden Kiev har stödet för fortsatt krig minskat kraftigt.
Bland dem som stödjer en förhandlingslösning är 52 procent öppna för territoriella eftergifter som en del av en fredsöverenskommelse, medan 38 procent motsätter sig detta.
För dem som fortfarande vill strida har synen på vad som definierar "seger" också förändrats. Andelen som anser att seger innebär att återta allt förlorat territorium, inklusive Krim, har sjunkit från över 90 procent tidigare till 81 procent i år.
Bland dem som vill förhandla föredrar en majoritet att EU (70 procent) och Storbritannien (63 procent) spelar en ledande roll i fredssamtalen.
Krigets framtid förblir osäker. Ryssland har gjort framryckningar på slagfältet samtidigt som Ukrainas militära insatser har fått blandade reaktioner från västerländska allierade. Den politiska situationen i USA, där Donald Trump nyligen valts till president, kan också påverka fortsatt stöd till Ukraina.
President Volodymyr Zelenskyj har uttryckt optimism om att ett slut på konflikten kan vara närmare än vad många tror. Den nya mätningen tyder på att många ukrainare delar den förhoppningen.
