Det blev en minst sagt kaotisk förmiddag för personalen på ett boende för ensamkommande flyktingbarn i Lagan i Ljungby kommun en majdag förra året. Ett av de påstådda flyktingbarnen, en 20-årig turkmen, inledde morgonen med att bland annat slå sönder en TV och kasta föremål mot boendepersonal – som han även riktade dödshot mot.
Slutligen bestämde sig flyktingbarnet för att tända eld på sitt rum – något som orsakade omfattande skador. Enligt försäkringsbolaget skulle avfuktning, sanering och renoveringsarbetet kosta närmare 600.000 kronor.
Ingen person kom dock till fysisk skada vid branden och den misstänkte kunde snabbt gripas och delges misstanke om olaga hot, mordbrand och försök till misshandel. Men av oklar anledning var det bara branddådet som ledde till åtal.
Under polisförhören var flyktingbarnet fåordigt och lämnade ingen direkt förklaring till sina våldshandlingar. Istället gjorde han försök att beskylla en manlig kontaktperson på boendet för att ha angripit honom med våld.
– Jag gick in i rummet och [kontaktpersonen] kom samtidigt och började slå och sparka mig, jag sprang ut, påstod asylsökaren i ett av förhören.
Från Mellanöstern
När Fria Tider ringer upp Skatteverket för att få mer information om asylsökaren blir vi upplysta om att påfallande lite information om honom finns tillgänglig. Vi informeras emellertid om att hans samordningsnummer begärdes av polisen i samband med att han blev ett ärende för myndigheten.
Någon dag senare får vi tag på Helena Cho Györki, presskommunikatör vid Migrationsverket, men hon säger sig inte kunna lämna någon information alls om 20-åringen. Enligt henne resulterar sökningar på mannens namn, födelsedata samt samordningsnummer inte i någon träff hos myndigheten.
– Svårt att säga varför personen inte syns i systemet om han nu är asylsökande, svarar Helena Cho Györki på frågan om varför Migrationsverket inte kan lokalisera hans asylärende.
Av domstolsdokument framgår dock att 20-åringen var i behov av irakisk tolk under rättegången och i polishandlingar specificeras hans språk till turkmeniska.
Höll sig undan rättegången
Av handlingar i det aktuella brottmålet framgår att Växjö tingsrätt hade problem med att få den åtalade invandraren att inställa sig till sin egen rättegång. Veckan efter att åtalet väcktes får tingsrätten klar för sig att 20-åringen avvikit och rest till Göteborg "för att hälsa på kompisar". Där väljer han också att stanna en längre tid – så länge att tingsrättens tålamod tar slut och han häktas i sin utevaro. Göteborgspolisen får i uppdrag att gripa honom – något man också lyckas med – vilket resulterar i att mordbrandsrättegången till slut kan gå av stapeln.
Åldern "justerades"
När en offentlig försvarare förordnades åt asylsökaren gjordes det mot bakgrund av hans då påstådda ålder på 17 år, en ålder som även nämndes i mediesammanhang när brottet var aktuellt. Men när 20-åringens ovan nämnda samordningsnummer tilldelades hade hans ålder emellertid justerats uppåt – med två år. Det skulle kunna bero på att polisen, efter slagning i register, kunnat hitta mannens korrekta identitetsuppgifter.
Att påstådda flyktingbarn medvetet lämnar felaktiga uppgifter om sin ålder är ett välkänt problem. Enligt uppgifter som TV4 presenterat i ett inslag för ett par månader sedan lämnade mer än tre av fyra påstådda flyktingbarn missvisande information om sin ålder. TV4:s statistik baserar sig på flera hundra åldersbestämningar som Migrationsverket genomförde 2014 – innan ålderstesterna helt upphörde.
Drog tillbaka sitt erkännande
20-åringen förklarade sig under rättegången oskyldig till mordbranden men det hade han ingenting för eftersom han under polisutredningen redan erkänt brottet. Växjö tingsrätt kommer fram till att mordbrandens straffvärde är två års fängelse, men en större rättspsykiatrisk undersökning av asylsökaren har mynnat ut i slutsatsen att han är i behov av vård.
Påföljden för 20-åringen blir således rättspsykiatrisk vård som också kombineras med särskild utskrivningsprövning med hänsyn till påtaglig återfallsrisk.
Asylbränder ett ökande problem
Under 2015 inträffade ett stort antal mordbränder på etablerade och planerade asylboenden runtom i landet. Vid ett flertal fall är det dock de boende själva som konstaterats – eller i vart fall kunnat misstänkas – ligga bakom brandutbrotten. Enligt Sveriges Radio har polisen antytt att en tredjedel av asylbränderna under föregående år har startats av de boende själva.
Utanför Uppsala brann exempelvis ett boende för ensamkommande flyktingbarn ned till grunden i december. En av de boende på hemmet greps och häktades misstänkt för grov mordbrand. I höstas brann det på ett asylboende utanför Skellefteå – en asylsökande kvinna från Afrika dömdes till fängelse för att ha anlagt branden, som Fria Tider tidigare rapporterat om.
