Med 251 röster för, 32 emot och åtta nedlagda röster godkändes de reformer som bland annat innebär nedskärningar av den offentliga sektorn, besparingar samt utförsäljningar av statliga företag, rapporterar AP.
De som röstade emot reformförslaget kom framförallt från det naziststämplade partiet Gyllene gryning och kommunistpartiet KKE – men även flera ledamöter från Tsipras eget parti Syriza röstade nej.
Två av dem som motsätter sig reformerna ingår i Tsipras regering – energiminister Panagiotis Lafazanis samt socialminister Dimitris Stratoulis. Även Syrizamedlemmen och parlamentets talman Zoe Konstantopoulou röstade emot.
Energiminister Lafazanis reserverade sig efter omröstningen skriftligt mot beslutet i ett pressmeddelande där han "radikalt och kategoriskt" motsatte sig reformerna.
"Jag stöder regeringen men jag stöder inte ett åtstramningsprogram som består av nyliberala avregleringar och privatiseringar vilka ... kommer att förlänga den onda cirkeln av lågkonjunktur, fattigdom och misär", skrev han.
Premiärminister Tsipras erkände innan omröstingen att reformerna innebär bland annat sänkta pensioner och nedskärningar som är mer långtgående än dem som utlovades inför folkomröstningen förra söndagen, men att de samtidigt är Greklands bästa chans för att klara krisen.
Nu återstår att se om eurogruppen anser att Greklands åtstramningar av budgeten är tillräckliga för att man ska bevilja fler nödlån på de övriga EU-ländernas skattebetalares bekostnad.
Den franske presidenten François Hollande, som liksom Tsipras är socialist, säger att reformerna är "seriösa och trovärdiga" medan den tyska högerregeringen än så länge inte kommenterat dem. Frankrike har under förhandlingarna varit betydligt mer välvilligt inställda till Grekland än Tyskland där många av skattebetalarna anser att man lånat ut tillräckligt mycket pengar till det skuldtyngda Grekland.
Grekland har skulder på över 240 miljarder euro som man framförallt är skyldig de övriga länderna i eurozonen och har haft svårt att sköta avbetalningarna på lånen.
