År 2012 presenterade EU-kommissionen för första gången sin nya dataskyddsförordning – ett lagstiftningspaket som retade gallfeber på mäktiga amerikanska särintressen såsom Facebook och Google. Den nya lagen skulle begränsa bolagens möjlighet att massregistrera personuppgifter om européer utan tillstånd, varför IT-jättarna mobiliserade en stab av lobbyister för att knäcka lagen.
Den amerikanska regeringen kom snart att engagera sig i lobbyarbetet på bolagens sida – och det är i samband med det som den svenska EU-kommissionären Cecilia Malmström anklagas för att ha fungerat som USA:s ombud inne i EU-kommissionen.
Bakom avslöjandet står Access, en frivilligorganisation för digitala rättigheter, som har offentliggjort ett internt mejl som visar hur Malmström i smyg samarbetade med Washington för att urvattna den kommande dataskyddsförordningen. Mejlet, som är daterat 12 januari 2012, visar att Malmströms kansli, som har ansvar för säkerhet och brottsbekämpning inom EU, jobbade för att undergräva det arbete som EU:s dåvarande rättskommissionär Viviane Reding hade gjort med ett lagförslag om skydd för personuppgifter inom Europeiska unionen.
I mitten av 2013, strax efter Edward Snowdens första avslöjanden om NSA:s övervakningsprogram Prism, rapporterade Financial Times att USA hade lagt sig i Viviane Redings lagstiftningsarbete för att se till att den färdiga dataskyddsförordningen inte skulle omöjliggöra för USA att begära ut personuppgifter om européer. Enligt tidningen innehöll Redings första lagförslag en paragraf "som skulle ha utraderat alla möjligheter för USA att begära ut data om EU-medborgare från IT- och telekomföretag."
Informerade USA
I det färdiga lagförslaget, som så småningom offentliggjordes, saknades helt bestämmelsen som Financial Times hänvisade till. Och förklaringen, visar mejlet som Access har offentliggjort, var med högsta sannolikhet Cecilia Malmström.
Mejlet refererar till ett lobbydokument som Barack Obamas regering tog fram i syfte att influera utformningen av EU:s nya personuppgiftslagar. Av dess innehåll framgår att Malmströms kansli har delat med sig av information till USA, bland annat om en lämplig tidpunkt för att släppa lobbydokumentet. Kansliet har även fört vidare intern information om arbetet inom EU-kommissionen, där man bland annat beklagar sig över sina svårigheter att torpedera lagförslaget eftersom "stabschefen hos (EU-kommissionens ordförande José Manuel, FT:s anm.) Barroso är god vän med rättskommissionären Viviane Redings stabschef". Dessutom uppges Malmström i mejlet vara bekymrad över att den kommande dataskyddslagen skulle utmana USA:s och EU:s avtal på brottsbekämpningsområdet.
"Sammanfattningsvis har Malmströms kansli aktivt arbetat för att undergräva en avgörande reform för EU-medborgarnas fundamentala rätt till privatliv och skydd för personuppgifter", skriver Access i ett blogginlägg med titeln "Storebrors hantlangare inne i EU-kommissionen".
Även den tyska veckotidningen Der Spiegel konstaterar att Malmström har prioriterat USA:s intressen före de europeiska medborgarnas. Tidningen noterar hur Malmström försökt "fördröja och försvaga" det arbete som hennes behöriga kollega Viviane Reding har gjort.
"Beteendet måste också ses i ljuset av de traditionellt vänskapliga relationerna som Sverige och USA har med varandra", konstaterar Spiegel.
Och när den ansedda veckotidningen får tag i Malmström är hon inte på det mest pratglada humöret.
– De här påstådda läckta e-postmeddelandena som ni hänvisar till, de kommenterar jag inte, säger hon till Spiegel.
Hindrade spionstopp
Det är inte första gången som Malmströms relation till USA väcker frågor inom den Europeiska unionen. Efter Snowens avslöjanden om Prism och USA:s spioneri mot EU-ländernas medborgare lyckades Malmström torpedera Europaparlamentets initiativ för att stoppa EU och USA:s spårningsprogram för terroristfinansiering (TFTP), som ger Washington och sannolikt även Israel åtkomst till 500 miljoner européers flygresor samt privata betalkorts- och kontohistorik.
EU-parlamentets krav på att stoppa TFTP-programmet kom efter att Snowdens läckta dokument visade att USA hade skaffat sig tillgång till informationen genom elektroniskt spionage, vilket tillät dem att kringgå avtalsvillkoren. Malmström fick i uppdrag att leda en utredning av USA:s beteende, men efter att ha fått "skriftliga garantier" från USA om att TFTP-avtalet skulle följas meddelade hon att EU inte hade för avsikt att säga upp avtalet, skrev Reuters i november 2013. Kort därefter lade hon ned utredningen.
Europaparlamentet, som inte var nöjda med Malmströms så kallade utredning, åberopade sin rapport om USA:s massövervakning och begärde en omedelbar suspendering av TFTP-avtalet tills dess att en riktig och "genomgående utredning har genomförts". Sverige hade i maj 2013 lagt in sitt veto mot att EU-länderna skulle besluta om en utfrågning av USA på diplomatisk nivå men en utredning blev alltså ändå beställd eftersom EU-parlamentet antog förslaget i mars 2014. Men sedan dess har parlamentarikerna fått vänta på att Malmström och hennes kansli ska verkställa sitt uppdrag, vilket de ännu inte har gjort.
Kan bli handelskommissionär
Cecilia Malmström har nyligen blivit utsedd till handelskommissionär för EU, ett uppdrag där hon bland annat kommer att företräda Europas medborgare under förhandlingarna om frihandelsavtalet med USA, det så kallade TIPP-avtalet som är världens hittills största ekonomiska affär.
Men hennes uppdrag är beroende av att Europaparlamentet säger sig ha förtroende för den nya EU-kommissionen. Det sker genom en omröstning som äger rum under parlamentets session den 22 oktober.
