Det förs ingen trovärdig diskussion om vad exakt det iranska hotet utgörs av, även om vi har ett officiellt svar från den amerikanska militären och underrättelseväsendet. Deras framträdanden inför kongressen visar tydligt att Iran inte utgör ett militärt hot, skriver Chomsky i sin artikel What Are Irans Intensions?.
Chomsky menar vidare att majoriteten av amerikanarna erkände Irans rätt till ett kärnenergiprogram innan tjänstemännen i Washington och media inledde en massiv propagandakampanj mot Iran de senaste två åren.
Han tillägger också att mäktiga länder såsom Ryssland, Kina, Indien och 120 andra medlemsländer i Alliansfria staters organisation för närvarande motsätter sig USA:s politik gentemot Iran.
Västerländska kommentatorer har gjort en stor affär av hur de arabiska diktatorerna påstås stödja den amerikanska ståndpunkten om Iran och man bortser från det faktum att den stora majoriteten av befolkningen motsätter sig den, sade han.
Samma sak gäller för övrigt i Europa, hävdar Chomsky, där befolkningen inte uppfattar Iran som ett hot. "Istället betraktar européer Israel som det största hotet mot världsfreden" och i arabvärlden, tillade han, "betraktas Israel och USA som det främsta hotet".
USA, Israel och några av deras allierade anklagar Iran för att ha militära motiv med sitt kärnenergiprogram och har använt denna ursäkt för att införa internationella och ensidiga sanktioner mot den islamiska republiken. Man har även hotet med ett militärt anfall mot Teheran.
Iran har upprepade gånger avfärdat anklagelserna eftersom man anser att man som undertecknare av icke-spridningsavtalet (NPT) och medlem i det Internationella atomenergiorganet IAEA har rätt att utveckla och anskaffa kärnteknik för fredliga ändamål.
Israel, som allmänt anses vara den enda innehavaren av kärnvapen i Mellanöstern med över 200 oredovisade kärnvapenstridsspetsar, har å sin sida avvisat omvärldens krav på att ansluta sig till NPT och tillåter inte IAEA:s inspektörer att granska sitt kontroversiella kärnenergiprogram.
Ändå har de europeiska eliterna ställt sig helt och hållet på Israels sida i konflikten, och gjort det mesta för att försvara sin dyra blockad. Dagen efter blockaden steg det svenska bensinpriset till över 15 kronor, vilket dock inte sågs som något problem av etablissemanget i Stockholms innerstad.
"Acceptera stigande priser - eller ta tåget", snäste Carl Schlyter (MP) på onsdagen i en artikel på Aftonbladet Debatt.