Av Widar Nord den 7 augusti 2014 kl 01.32
I en video från journalistnätverket AJ+ ifrågasätts den officiella förklaringen – eller snarare de ständigt varierande officiella förklaringarna – till att Israel kände sig tvunget att starta och fullfölja ännu ett blodigt krig i Gaza.
När över 1.800 arabiska liv har släckts finns det goda skäl att ifrågasätta de argument som Israel och internationell media för fram som orsaker till kriget.
I själva verket handlar angreppet mot Gaza och de många avsiktliga attackerna mot civila främst om att upprätthålla status quo och om att sabotera alla möjligheter till en framtida fred.
Hamas vill inte ha fred. Och det vill inte Israel heller. FN är blockerat av USA, eller snarare av den mycket starka medie- och finanslobby som bevisligen kontrollerar Mellanösternfrågan i den amerikanska kongressen. Säkerhetsrådet, där USA har vetorätt, kommer därför aldrig att tillåta att fredsbevarande trupp sätts in i Gaza, trots att området är litet och konflikten idealisk för just utländska fredsbevarande trupper. Inom EU hindrar liknande krafter effektivt varje diskussion om handelssanktioner mot Israel, trots att unionen blixtsnabbt inför sanktioner till höger och vänster när exempelvis Ukraina eller Ryssland inte gör som USA vill.
Men många militära konflikter är minst lika olösliga som den i Mellanöstern. Ändå leder de sällan till den sortens massdödande som Israel har visat prov på både 2009 och 2014. Om denna nya tragedi kan leda till något positivt så är det kännbara åtgärder från den europeiska allmänheten, där fler företag måste börja bojkotta produkter inte bara från ockuperat område (som livsmedelsjätten Tesco tvingades göra i veckan efter ett omfattande konsumentuppror) utan från hela Israel som förbrytarnation. Det kommer inte att skapa fred i Mellanöstern, men kanske kan det göra Israel mindre benäget att döda tusentals civila i ännu ett krig om fem år.
Här bloggar Sveriges rakaste höger om aktuella frågor ur ett frihetligt konservativt perspektiv. Ledarna är signerade, antingen med namn eller pseudonym, medan tidningens officiella linje framgår av våra huvudledare. Bloggens op-eds ska ge utrymme för externa perspektiv och ibland läsvärd kritik.