Med orden "ett litet steg för en människa, ett stort steg för mänskligheten" klev Neil Armstrong den 20 juli 1969 ut på månen från månlandaren som bar smeknamnet "Örnen". Några minuter senare gjorde astronauten Edwin "Buzz" Aldrin honom sällskap och de två amerikanerna blev de första två av sammanlagt tolv människor som satt sina fötter på månen. Med på resan fanns även astronauten Michael Collins, som dock fick nöja sig med att stanna i omloppsbana runt månen.
Att bli först med att landa astronauter på månen var ett nationellt mål som sattes upp av den amerikanske presidenten John F. Kennedy i ett berömt tal den 25 maj 1961. Talet kan sägas ha på allvar startat den så kallade rymdkapplöpningen där USA ville komma före Sovjetunionen till månen.
Månfärderna fortsatte fram till 1972 då astronauten Eugene Cernan och geologen Harrison Schmitt blev de två sista människorna att besöka månen. Sedan december 1972 har inga fler månfärder genomförts.
USA:s bemannade rymdprogram avslutades i juli 2011 då rymdfärjorna pensionerades. De pengar som öronmärkts för rymdfärjornas efterföljare Constellation ville president Barack Obama istället satsa på projektet No child left behind; en kostsam reform som framförallt syftar till att försöka utjämna skillnaderna mellan vita och svarta elever i de amerikanska skolorna.
USA är sedan drygt tre år tillbaka därför beroende av Ryssland och det ryska rymdprogrammet för att skicka upp och ta hem astronauter till och från den internationella rymdstation som landet driver tillsammans med, bland annat, EU, Japan och Ryssland.
