Filmen består av ett antal bildserier tagna av stjärnan från rymdteleskopet Kepler under en tidsrymd av 60 minuter och visar prov på hur otroligt svårstuderad den är. När teleskopets kamera, med 94,6 megapixlar på en sensormatris som är 20 gånger 20 centimeter stor, riktas mot Trappist-1 utgör den avlägsna stjärnan endast några få pixlar av bilden.
Den pixliga filmsekvensen består av 11 gånger 11 pixlar, alltså sammanlagt 121 pixlar. Det är lite drygt en miljondel av det totala antalet pixlarna i en bild tagen med Keplers kamera.
De fyra ljusa pixlarna i mitten av bilden, tillsammans med de ljusare fälten runtomkring, är själva stjärnan Trappist-1. Varje gång en av Trappist-1 planeter passerar framför stjärnan påverkas styrkan i det ljus som når fram till Kepler. På så sätt har man kunnat räkna ut att stjärnan har sju jordlika planeter varav tre finns i den beboeliga zonen.
Trappist-1 upptäcktes 1999 som ett led i ett kartläggningsarbete av stjärnhimlen som pågick mellan 1997 och 2001. Stjärnan katalogiserades då rutinmässigt under serienumret 2MASS J23062928-0502285.
2015 upptäckte en grupp forskare att stjärnan har planeter, så kallade exoplaneter, en upptäckt som gjordes med hjälp av teleskopet Trappist i Chile. Stjärnan fick då det kortare och något lättare namnet Trappist-1 eftersom det är den första stjärna med exoplaneter som upptäckts med hjälp av det teleskopet.
Nyheten om de sju jordlika planeterna, där det till och med kan finnas liv, fick stor uppmärksamhet förra månaden. Nästa år skjuts James Webb-teleskopet upp i rymden som har instrument ombord som kan hitta tecken på liv i rymden. Det avlägsna solsystemet kommer bli ett av de första som det nya teleskopet ska studera.