Kanalen har talat med flera soldater som fått nog av att se döendet och dödandet vid fronten.
Dima, en tidigare bataljonschef som ledde 800 man, är ett exempel på män som helt enkelt tröttnat.
Hans enhet deltog i några av de blodigaste striderna, senast nära den strategiska staden Pokrovsk i östra Ukraina, som nu är nära att falla i ryska händer. Efter att ha sett majoriteten av sina soldater dö eller skadas allvarligt lämnade Dima frontlinjen och tog ett skrivbordsjobb i Kiev.
– Jag kunde inte längre hantera att se mina män dö, säger Dima till CNN, kedjerökande utanför sitt nya kontor.
Situationen i Pokrovsk och på andra delar av den östra fronten är särskilt kritisk. Flera ukrainska enheter har decimerats av Rysslands långvariga offensiv, och med få förstärkningar tillgängliga är soldaterna utmattade och demoraliserade.
De nyrekryterade soldaterna, som ofta är unga och saknar erfarenhet, har nästan aldrig frivilligt anmält sig till kriget, utan har i praktiken ofta kidnappats av myndigheterna på gatorna i ukrainska städer. För dem har striderna blivit överväldigande.
– När nya soldater ser mängden fiendedrönare, artilleri och granatkastare, då lämnar de sina positioner eller vägrar att gå i strid, säger en anonym befälhavare som fortfarande strider i Pokrovsk.
Ukrainska politiker har tvingats till eftergifter när allt fler vägrar försvara dem. En lagändring har gjort det möjligt för soldater som deserterar eller lämnar sina poster utan tillstånd att slippa straff om det är första gången. Men många befälhavare har valt att inte rapportera desertörer i hopp om att soldaterna ska återvända frivilligt.
Andriy Horetskyi, en ukrainsk officer specialiserad på att ge psykologiskt stöd till trupperna, har sett dessa moralproblem på nära håll.
– I krigets monotoni kan små pauser från rutinen, som en riktig dusch eller ett dopp i en sjö, göra stor skillnad, säger Horetskyi till CNN.
Striderna har dock inte bara försvagat moralen utan också skapat interna problem inom de ukrainska styrkorna. Bristande kommunikation mellan enheter har lett till att vissa positioner blivit oskyddade, och i vissa fall har Ukrainas egna signalstörningar försvårat samordningen på slagfältet.
Trots att situationen förvärrats vid östfronten har Ukraina fortsatt försöka stärka sina styrkor genom offensiver, som den nyligen genomförda operationen i Rysslands Kursk-region.
Även om denna operation lyfte moralen i landet är många soldater på marken skeptiska. Så kallade sappers, ukrainska stridstekniker som ansvarar för att röja minor och förbereda försvarspositioner, är tveksamma till strategin.
– Det känns märkligt att slåss på rysk mark när vi egentligen skulle försvara vårt eget land, säger en av dem, utmattad efter ett långt uppdrag.
Dima, som överväger att återvända till striderna, konstaterar att han i framtiden inte kommer att knyta känslomässiga band till sina soldater.
– Jag har beslutat att inte längre fästa mig vid människor känslomässigt. Det är en rutten strategi, men det är den mest förnuftiga, säger han avslutningsvis till CNN.
