Byn Gullberg i Marks kommun har ett 60-tal invånare och beskrivs av en person som Fria Tider talat med som en "Astridlingrensby". Nu ska de 60 invånarna få ett tillskott av minst lika många asylsökare från tredje världen som ska trängas i fyra lägenheter i byns gamla skola.
Men byborna smider planer och utkämpar en ojämn kamp mot myndigheterna för att stoppa asylboendet. Förutom en rättslig tvist i hovrätten pågår planerna för fullt att starta en grisfarm granne med den gamla skolan, något som Fria Tider uppmärksammade idag på morgonen. Förhoppningen är att inga muslimer ska vilja bo granne med grisfarmen och att Migrationsverket därför ska tvingas ge upp planerna på boendet.
– Den så kallade grisfarmen, vilket förmodligen inte blir en farm utan tre-fyra grisar, den kommer på andra sidan skolgården så den får ingen ont av överhuvudtaget, säger en anonym talesman för gruppen bakom grisfarmsinitiativet till Fria Tider Plus.
Och ni hoppas att den ska avskräcka då?
– Exakt, exakt!
Men på Migrationsverket är man uppgivna, inte särskilt sugna på att slåss mot lokala bybor och har full förståelse för att de inte vill ha ett asylboende i byn.
– Jag tycker att det här är ett dåligt system, säger myndighetens presschef Fredrik Bengtsson till Fria Tider.
– Lagen om offentlig upphandling stämmer inte med verkligheten, det vi har att behöva hantera.
Han förklarar att de som myndighet måste följa lagen om offentlig upphandling, vilket gör att man inte kan styra över var asylboenden hamnar. Han förstår dessutom att ett besked om att man plötsligt får ett asylboende som granne kan slå ned som en bomb, både för de drabbade kommunerna och för de omkringboende.
– Som myndighet är vi ålagda att uppfylla lagen om offentlig upphandling. Uppfyller man kraven som vi ställer för att starta ett asylboende, så kan vi inte styra var de här boendena etablerar sig, förklarar han och tillägger:
– Allt som rör lagen om offentlig upphandling är belagt med absolut sekretess, och det handlar om att de här ombuden inte ska kunna gå ut och bli offentliga och man därigenom ska kunna få konkurrensfördelar.
Fredrik Bengtsson är mycket kritisk till det nuvarande systemet där profithungriga asylentreprenörer tjänar mångmiljonbelopp på att öppna asylboenden – utan att i förväg prata med de drabbade kommunerna eller de omkringboende.
– Det absolut bästa hade varit att kommunerna själva ute i landet hade sagt att vi är villiga att på kommunal nivå starta ett asylboende. Det hade inneburit att vi hade kunnat sluta längre avtal, få ned priserna och kommunerna hade kunnat få inflytande över att planera asylmottagandet, säger han och fortsätter:
– Kommunera skulle också på längre sikt se vilka inkomster som flyter in i form av statliga ersättningar och då kunna stärka den sociala servicen, bygga ut skolan, anställa lärare och så vidare. Hela flyktingmottagandet bygger på en långsiktighet och att man kan planera därefter.
Det är väldigt många kommuner som säger att de går på knäna. Handlar det inte i slutändan om volymer, att volymerna är för stora? Att det egentligen inte är några kommuner som vill ha asylsökarna?
– Det får ju stå för kommunerna. En enig riksdag slog 2005 fast kriterierna för vem som ska få uppehållstillstånd eller inte och på grund av situationen i vår omvärld så innebär det att det just nu kommer väldigt många personer till Sverige.
– Men jag kan absolut förstå att mindre kommuner kan anse att det här blir en väldigt tuff uppgift, utan tvekan, men det är ju ett politiskt ställningstagande och det är politiska beslut och det är inget som vi som myndighet varken kan eller ska blanda oss i.
Fria Tider har sökt migrationsminister Morgan Johansson (S) för en kommentar, men hans statsrådsassistent Alexandra Wessman hälsar att Johansson just nu befinner sig i Mellanöstern på tjänsteresa för att skaffa sig erfarenheter från flyktingläger i Jordanien och Libanon.