Vare sig den europeiska centralbanken ECB eller den amerikanska motsvarigheten Federal Reserve har ännu vågat sänka sin ränta, men i veckan väntas den svenska Riksbanken gå före omvärlden och bli först ut med att sänka räntan.
En nödvändig räddningsåtgärd för att gynna bolånetagare, eller ett ansvarslöst experimenterande som kommer krascha den svenska kronan? Experterna är oeniga, och olika experter har också olika mycket egna bolån.
Klart är i alla fall att åtgärden avviker från hur det ser ut i andra länder, som valt en betydligt mer konservativ väg mot sänkt ränta.
I USA är styrräntan exempelvis fortfarande 5,25–5,5 procent, trots en KPI-inflation på bara 3,2 procent.
Sverige har samtidigt en styrränta på 4,0 procent och en KPI-inflation på 4,1 procent.
Den amerikanska dollarn är rekordstark, medan den svenska kronan är rekordsvag mot i princip samtliga av världens andra valutor.
Ingen av dessa omständigheter väntas dock rubba Riksbankens planer på att sänka räntan i veckan som kommer, trots att det kan få exportpriserna att skena.
– Om Fed inte sänker i år är det klart att det kan bli en motvind även för Riksbanken. Det finns en gräns för hur långt man kan dra den här gummisnodden, säger SEB:s USA-ekonom Elisabet Kopelman en SvD-artikel som har rubriken "Kan sabba svenskarnas dröm om lägre ränta" under en bild på den amerikanske centralbankschefen Jerome Powell.
Kopelman tror att Fed har blivit överraskade av ökad tillväxt och bättre arbetsmarknadssiffror och därför inte vet om de ska våga sänka räntan eller inte.
– De har blivit tagna på sängen av den nya accelerationen i tillväxten, på arbetsmarknaden och för inflationen. Jag tror att de kommer vara väldigt försiktiga, säger hon till SvD.
Det kan därför bli så att USA inte sänker sin ränta alls i år, medan Sverige återinför den "svenska drömmen" om lägre räntor och ett nytt prisrally på bostadsmarknaden.
I så fall är det nästan säkert att kronan rasar mot den amerikanska dollarn och att importpriserna stiger ytterligare, vilket driver på inflationen. Det kan också påverka ECB, tror Kopelman, som kanske inte heller höjer räntan.
