Enligt Konjunkturinstitutet underminerar de höga räntorna och den ökande inflationen hushållens köpkraft. Enligt myndighetens nya prognos förutspås inte den svenska ekonomin återhämta sig till en balanserad nivå förrän år 2026.
Under året sker en nedgång i Sveriges BNP. De påtagliga effekterna av den höga inflationen och de stigande räntorna påverkar hushållens förmåga att handla.
Samtidigt påverkar den svaga efterfrågan från omvärlden exportsektorn negativt, trots en rekordsvag krona.
"Hög inflation och stigande räntor har urholkat hushållens köpkraft samtidigt som svag omvärldsefterfrågan slår mot exportnäringen. Det bidrar till att lågkonjunkturen fördjupas nästa år", skriver KI.
Trots en viss minskning på senare tid förblir inflationen hög när man inte räknar in energipriserna.
Riksbanken förväntas höja styrräntan i november, vilket ytterligare fördyrar bland annat svenskarnas utgifter för bolån.
Även om arbetslösheten har minskat spås en svagare sysselsättning i framtiden. Nästa år förutspås arbetslösheten uppgå till 8,3 procent.
