"Klimatförändringar" är ett lika giltigt skäl att söka asyl som andra. Det står klart efter vägledande beslut från FN:s kommitté för mänskliga rättigheter.
Fallet handlar om en man och hans familj från östaten Kiribati i Stilla havet som hade sökt asyl på Nya Zeeland. Hans motivering var att havsnivån hade stigit så pass mycket att familjen inte kunde bo kvar där.
Nya Zeeland ansåg dock inte att han hade giltiga skäl för asyl och skickade därför tillbaka familjen till hemlandet utan en prövning.
Men att skicka hem dem var alltså fel, fastslår FN-beslutet.
Enligt FN behöver det inte ens finnas ett "omedelbart hot" för att någon ska kunna klassas som klimatflykting och ha skäl att söka asyl i andra länder. Detta eftersom klimatförändringar kan vara långsamma. Samtidigt måste det finnas ett stort hot som inte går att lösa. Mannen från Kiribati hade troligen inte fått asyl, enligt FN, eftersom staten hade vidtagit egna åtgärder. Dessutom fanns det fortfarande annan landmassa kvar att bo på.
Lennart Olsson, professor i geografi vid Lunds universitet, förklarar för TT att den etablerade flyktingdefinitionen går tillbaka till andra världskriget och är förlegad. Dagens värld har förändrats så pass mycket. Nu måste en annan tillämpning till, hävdar han.
– Det här visar att FN:s kommitté för mänskliga rättigheter anser att man kan göra en annan tolkning. Det är ett principiellt mycket viktigt beslut, säger han till TT.
Men hur många "klimatflyktingar" som FN-beslutet i praktiken kommer framkalla är mer osäkert. I nuläget tror Lennart Olsson det kan handla om några hundra tusen människor. Då är det de allra mest utsatta människorna som kommer fly undan klimatförändringar, säger han. De som "absolut inte" varit delaktiga i att orsaka den så kallade globala uppvärmningen. Det är därför "rättvist" att de nu får söka asyl i Västvärlden, anser han.
