"Bara det faktaförhållandet att etnicitet har betydelse… innebär inte per definition att det är fråga om diskriminering, och det kan därför inte vara motiverat med ett generellt förbud", skriver domstolen i sin dom.
Enligt domen finns det ingen klar definition av vad etnicitet är, men om man antar att det betyder yttre utseendemässiga egenskaper som inte kan ändras, såsom hudfärg och rastillhörighet, så anser domstolen inte att lagen utgör något hinder mot att använda etnicitet som urvalskriterium för vilka som ska kontrolleras vid gränsen.
Bakom stämningsansökan låg Amnesty International och två kränkta invandrare, varav en var Mpanzu Bamenga, en lokalpolitiker från Eindhoven som stoppades på Eindhovens flygplats när han bar kostym, gick snabbt och till utseendet påminde om en "nigeriansk penningsmugglare", enligt gränspolisen.
När Bamenga började ifrågasätta varför han skulle visa pass fick han veta att polisen gjorde en inre utlänningskontroll och letade efter kriminella och asylsökare. Han utgick från att han såg ut som någon som polisen letade efter, men när en annan svart man med familj också stoppades insåg han att polisen prioriterade att kontrollera personer med utländskt utseende under sin utlänningskontroll, vilket han uppfattade som en skandal.
– Det gjorde mig arg, sade han till RTL Nieuws vid tidpunkten.
– Etnisk profilering handlar inte om mig personligen, utan det berör många människor.
Justitieminister Ankie Broekers-Knol förnekade å sin sida att det är något märkligt med att polisen prioriterar att kontrollera potentiella utlänningar vid en inre utlänningskontroll, och uppgav i en utfrågning i parlamentet i förra veckan att gränspolisen arbetar med riskprofilering utifrån information som de får från säkerhetstjänsten och andra riskindikatorer. Polisen förväntas vid kontrollerna ta hänsyn till sådant som resenärens rastillhörighet, resesällskap, beteende och resvägar, enligt ministern.
Advokaten Jelle Klaas, som representerade Bamenga och den andra kränkta invandraren, anser att domen är en "missad möjlighet" att göra Nederländerna mer politiskt korrekt.
– Dörren till diskriminering och rasism står nu fortfarande på vid gavel, sade Klaas.
Domen kommer att överklagas, enligt honom.
