Beskedet kommer efter ett års intensivt flörtande där Demokraternas kampanjstab försökt värva över organisationen som anses ha stort inflytande över USA:s många unga afroamerikaner.
Redan för ett år sedan träffade Hillary BLM-språkröret DeRay Mckesson, som bland annat agiterat för rörelsen i tidningar som The Huffington Post och The Guardian. Mötet slutade i besvikelse för det demokratiska presidenthoppet som inte lyckades vinna över de svarta vänsterextremisterna till sin kampanj.
Nu, med bara en dryg vecka kvar till valet, ger emellertid Mckesson sitt stöd till Hillary Clinton. Detta efter att de två träffats ytterligare en gång i Cleveland. Beskedet lämnades under fredagen i The Washington Post, en tidning som intagit en starkt Trumpfientlig hållning i valrörelsen.
I utbyte mot stödet från BLM lovar Hillary att bryta den amerikanska polisens tuffa tag mot brottsligheten. Bland annat ska mer skattepengar satsas på att rehabilitera kriminella och straffen mildras rejält för i synnerhet narkotikadömda.
Dessutom ska en lag stiftas mot så kallad "rasprofilering", något många polismyndigheter världen över använder sig av för att effektivare gripa kriminella. En amerikansk matematisk studie från 2004 visar hur en optimal rasprofilering ökar andelen brottslingar som grips.
Hillarys man Bill Clinton har gjort att många svarta väljare tvekar över hur de ska rösta. Bland dem är nämligen Bill impopulär sedan han 1994 godkänt ett lagförslag som ökade antalet poliser med 100.000, skärpte en lång rad straffsatser och drog in rättigheter för fängelsedömda.
Till följd av den nya lagen fylldes landets fängelser snabbt av framför allt svarta brottslingar.
Trots Bill Clintons impopularitet säger 80 procent av de svarta att de ändå tänker rösta på hans fru, jämfört med de endast 4 procent som säger att de tänker rösta på Donald Trump.
