Mannen misstänks i Ukraina för våldsamt motstånd och våld mot tjänsteman den 8 april 2019. Enligt utlämningsframställningen har han – i samband med att han ombetts legitimera sig på en plats där det nyligen hade begåtts ett inbrott – utövat våld mot poliser. Senare ska han ha satt sig till motvärn inne på polisstationen.
Högsta domstolen har kommit fram till att den gärning som motsvarar våldsamt motstånd är preskriberad enligt svensk rätt och att det därför föreligger hinder mot utlämning i den delen.
I övrigt har domstolen kommit fram till att en utlämning till Ukraina för närvarande – på grund av den rådande krigssituationen och dess verkningar för fängelseförhållandena – skulle vara oförenlig med artikel 3 i Europakonventionen.
I artikel 3 finns ett förbud mot tortyr eller omänsklig eller förnedrande behandling eller bestraffning. Utlämning står i strid med artikeln om det finns starka skäl att anta att det finns en reell risk för att den utlämnade personen kan komma att utsättas för behandling i strid med artikeln, och det gäller oavsett om det är av staten Ukraina eller av någon annan.
HD hänvisar i domen bland annat till olika rapporter där det framgår att förhållandena i de ukrainska fängelserna har försämrats, "att risken för att utsättas för olika typer av övergrepp har ökat samt att förhållandena kan utgöra ett hot mot både liv och hälsa; tortyr och övergrepp har rapporterats bl.a. avseende personer som misstänks för samarbete med Ryssland".
– Vi har alltså gjort bedömningen att det just nu, och med hänsyn till bland annat det pågående kriget och vad det betyder för personer som är frihetsberövade, inte finns förutsättningar för en utlämning till Ukraina av den eftersökte. Det handlar ju i grunden om de risker som personen skulle utsättas för vid en utlämning, säger Petter Asp, ett av de justitieråd som deltog i avgörandet, i ett uttalande.
