Den oklippta filmen har hållits hemlig sedan 1994 men i år har någon försett den tidigare riksdagsledamoten Lars Ångström (MP), som utreder Estoniakatastrofen inom ramarna för sitt privata initiativ Fokus Estonia, med en kopia av det politiskt mycket känsliga filmmaterialet.
Mörkat "spränghål" har täckts över när myndigheter fotograferar Estonia
Vid en jämförelse mellan Sjöfartsverkets oklippta film och den version av filmen som släppts offentligt ser man att myndighetens kameraoperatör, som var inhyrd från dykföretaget Rockwater, filmade hela det omstridda hålet i fören redan den 3 december 1994.
Inga kvarlevor
Haverikommissionen, den myndighet som skötte klippningen av filmerna, har tidigare förklarat bortklippningen med att det förekom döda människor på Rockwaters filmer och att myndigheten därför varit tvungen att klippa bort de sekvenser som visat avlidna. Men videon visar alltså att filmmaterial där inga döda förekommer har klippts bort – några kroppar syns inte alls på den bortklippta sekvensen utan bara det kontroversiella hålet.
Som Fria Tider skrev om på tisdagen har hålet täckts över inför den 3D-fotografering som Haverikommissionen och internationella experter genomför vid vraket denna vecka. När myndigheterna filmar vraket på nytt täcks hålet alltså helt av den tio ton tunga bogrampen, som påstås ha lossnat av sig själv, flutit iväg en bit och slutligen lagt sig perfekt över hålet någon gång mellan september 2019 och juni 2021. Därför räknar inte Haverikommissionen med att hålet går att fotografera nu.
"Det är tveksamt om det är möjligt", skrev myndighetens haveriutredare och utredningsledare Jörgen Zachau i ett mejl till Fria Tider på tisdagen.
Försvarsmakten bevakade
Enligt flera tyska experter som analyserat metallprover från hålet bär fartygsstålet där spår av sprängverkan. Att hålet är så politiskt känsligt beror på att hålet, om det faktiskt är en sprängskada, bara kan ha uppstått på ett av två sätt.
Antingen har någon sprängt sönder fartyget vid ytan för att sänka henne och därefter skyddats av svenska myndigheter genom klippningar av filmer, gravfridslagar och andra till synes märkliga åtgärder. Eller så har någon sprängt loss bogvisiret på botten efter katastrofen i syfte att dölja den verkliga orsaken till att fartyget sjönk.
Om bogvisiret har sprängts loss på botten så är det i sin tur bara den svenska regeringen som kan vara ansvarig för det, eftersom den svenska Försvarsmakten ansvarade för bevakningen av fartyget från olyckstidpunkten den 28 september till den 3 december 1994, när den läckta filmen som visar hålet spelades in.
Såg inget hål
Ann-Louise Eksborg var generaldirektör för Statens Haverikommission 1997–2001 och undertecknade år 2000 det sista beslutet om att sekretessbelägga sekvensen som visar hålet, med motiveringen att sekvensen visade kvarlevor. När Fria Tider når henne på torsdagen påpekar hon att grunderna för beslutet i denna del utgörs av en hänvisning till ett tidigare beslut från 1995, då Olof Forssberg var generaldirektör.
– Men jag tittade faktiskt igenom alla banden själv, vilket var något av det långtråkigaste jag gjort. Och med reservation för att jag inte hade den största rent tekniska kompetensen så kan jag säga att jag aldrig upptäckte några märkliga hål. Däremot vet jag att jag såg döda människor vid något tillfälle. Så att vi skulle ha mörkat ett hål ovanför vattenlinjen i fören, det låter helt verklighetsfrånvänt för mig, säger Eksborg.
Men någon på SHK har ju tittat på filmen och avsiktligt klippt bort sekvensen med hålet med motiveringen att den visar kvarlevor trots att den inte visar några kvarlevor. Är det du som gjort det alltså?
– Nej. Besluten om vid vilka tidpunkter filmen skulle klippas fattades före min tid. Så den frågan måste du ställa till Olof Forssberg eller någon annan som var med då.
Uppgiften är korrekt. Forssberg undertecknade det första beslutet om att sekretessbelägga sekvensen med hålet, som fattades 1995, och motiverade det med att de bortklippta delarna visar kvarlevor. Eksborgs beslut hänvisar bara till 1995 års beslut.
Fria Tider har sökt Olof Forssberg, som idag är 84 år, för att fråga honom om han minns vem som skötte klippningen av filmen. Enligt hans fru har han dock alzheimers sjukdom och minns idag ingenting från tiden på Haverikommissionen.
Innan han fick alzheimers valde dock Olof Forssberg själv att gå ut offentligt och kräva att Estonia skulle bärgas. Han medgav då att varken Haverikommissionen eller den internationella utredningsgruppen JAIC, där han ingick, hade lyckats ge ett övertygande svar på varför fartyget sjönk.
– Man kan ju så här i efterhand fråga sig om det inte skulle ha gjorts på en gång. En bärgning av fartyget tycker jag borde kunna ge svar på en hel del frågor, sade han i en intervju med Svenska Dagbladet 2001.
