Chang Zheng-5 kan lyfta en nyttolast på omkring 25 ton till så kallad låg omloppsbana runt jorden. Delta IV Heavy, det mest kraftfulla raketsystem USA har till sitt förfogande, har som jämförelse en lyftkapacitet på strax under 29 ton. Det gör de båda raketerna jämförbara med varandra.
Hongkongbaserade SCMP skriver att Kina har som ambition att komma ikapp USA i rymden. Och det är något landets rymdingenjörer nu tror är möjligt inom bara några år.
När USA pensionerade sina rymdfärjor 2011 innebar det samtidigt att landets bemannade rymdprogram upphörde för första gången sedan 60-talet. Numera sköts all transport av personal till och från den internationella rymdstationen ISS med ryska Soyuz. Och Kina har hunnit med ett par bemannade rymdfärder efter att USA genomförde sin senaste bemannade färd.
USA håller emellertid på att utveckla Space Launch System (SLS), som kommer kunna ta en nyttolast på uppemot 130 ton, och en första obemannad uppskjutning beräknas ske om två år. Därefter följer bemannade uppskjutningar, bland annat vill den amerikanska rymdmyndigheten Nasa inom de närmaste åren placera fyra astronauter i omloppsbana runt månen. Det blir i sådana fall första gången sedan 70-talet som människan lämnar omloppsbanan för att besöka jordens trogne följeslagare genom solsystemet.
Men även Kina har siktet inställt på månen och vill dessutom ta sig vidare ut i solsystemet. Planeten Mars lockar exempelvis kineserna. Med nya ännu mer kraftfulla raketer hoppas de kunna hålla jämna steg med USA.
Det är tydligt att Kina ser det som en rymdkapplöpning mot USA, men det är inte lika säkert att amerikanerna ser sig pressade av att såväl ryssar som kineser är på väg att gå om dem – om de inte redan gjort det. Tidigare storslagna Nasaprojekt har nämligen skrotats och SLS är långt ifrån färdigbyggt.
– Jag tror inte att det är en rymdkapplöpning mellan Kina och USA, om inte annat för att USA inte anser sig befinna sig i en kapplöpning. Det amerikanska politiska ledarskapet bryr sig inte om att utforska rymden, konstaterar James Lewis vid den amerikanska lobbyorganisationen Center for Strategic and International Studies i Washington D.C.
