Mätningar från Konjunkturinstitutet, den myndighet som har till uppgift att förutspå humöret i ekonomin, visar att svenskarna tror på en kraftig nedgång och att de bättre belånade hushållen upplever sig leva på lånad tid.
En kris för svensk ekonomi förutspås alltså av hushållen, men bilden stämmer inte fullt ut med experternas kalkyler. Samtliga storbanker räknar exempelvis med att boprisfallet, det som skrämmer hushållen mest, kan stanna vid en prisnedgång på 20 till 25 procent.
Ännu sämre stämmer hushållens krisprognos med verkligheten. Samtidigt som hushållen är rekorddeppiga går nämligen svensk ekonomi som tåget.
Bostadspriserna är tillbaka på nivåerna från strax innan pandemin 2020 och den senaste månaden har börsen rusat med 16,4 procent.
Visserligen har de tillfälliga toppnoteringar som syntes i både börskurser och bostadspriser under coronayran fallit tillbaka. Men dessa tillgångspriser berodde på att många blev rika på bidrags- och stödpaket av engångskaraktär samtidigt som räntan var historiskt låg. En återgång till prisnivåerna strax innan bidragen började betalas ut är alltså inte något tecken på en lågkonjunktur.
Trots en skenande inflation har Riksbanken inte antagit höga – eller ens normala – nivåer på styrräntan. Istället ligger den svenska räntan kvar på 2,50 procent, en ren krisränta som normalt används när en centralbank vill gasa under en svår lågkonjunktur. Men nu borgar den låga räntan för schyssta lån och enkla pengar även såhär under högkonjunkturen.
För det råder ingen tvekan om att det fortfarande är högkonjunktur i Sverige. Sysselsättningen, till exempel, har fortsatt att öka och under årets tredje kvartal låg arbetslösheten på 7 procent enligt SCB.
Den svenska arbetslösheten har därmed fallit i en mer eller mindre konstant trend sedan toppen på 8,9 procent sommaren 2020.
Att svensk ekonomi går som tåget bekräftas även av EU-kommissionen, som i sin höstprognos spår en tillväxt för landet på smått otroliga 2,9 procent år 2022.
Nordeas chefsekonom Annika Winsth säger dock till SvD att jobbsiffrorna släpar efter och brukar ha en fördröjning på ett halvår. Hushållens övertygelse om en annalkande katastrof delar hon dock inte.
– Hushållen har en jättemörk bild, men det handlar om en lågkonjunktur, inte en kris, än så länge, säger hon till tidningen.
