– Nu kan vi ha ett skifte i de underliggande faktorerna som skulle kunna påverka bostadspriserna nedåt, potentiellt ganska kraftigt nedåt, säger generaldirektör Erik Thedéen.
En prisnedgång i sig är inte något negativt, enligt inspektionen, som dock varnar för konsekvenserna när enskilda försöker klamra sig fast vid sina högbelånade bostäder samtidigt som räntan stiger.
– Det bästa i det här läget vore om vi fick en viss dämpning av priserna, säger generaldirektör Erik Thedéen vid en pressträff.
FI vill nu ha utökade möjligheter för bolånekunder att säga upp sina bolån i förtid. Något som skulle göra det möjligt att snabbt flytta till mindre eller flytta till hyresrätt eller glesbygd för den som inte längre har råd att betala räntan.
Samtidigt börjar det bli bråttom för den som vill undvika att hänga med i prisfallet. Riksbankschefen Stefan Ingves varnade igår för att tio räntehöjningar kan komma i närtid och terminsmarknaden prisar samtidigt in räntehöjningar som skulle ge 4 procent bolåneränta redan nästa vår.
– Vi ser en ny miljö med stigande räntor. Ska man ta med sig en siffra är det 4 procent, vilket är den rörliga boränta som marknaden i dag prissätter om två år. Det är ingen gissning eller prognos, utan det är där marknadsprissättningen ligger. Det är helt enkelt en ny värld. Till det ska läggas stigande mat- och elpriser, säger Erik Thedéen på pressträffen.
Svenskarna har dock en helt annan uppfattning om hur saker och ting fungerar och en växande majoritet svarar denna månad att de tror på stigande bostadsbrister, vilket Fria Tider rapporterat i veckan. Förra året tog bolånetagare tolv procent större lån jämfört med 2020 och bruttoskuldkvoten bland dessa steg till rekordhöga 327 procent, vilket är den högsta skuldsättningen som svenskar har haft i modern tid.
– Skuldkvoten hos nya bostadsköpare fortsätter att stiga i ett läge där räntorna är på väg uppåt. Det är bekymmersamt eftersom hushåll med stora skulder är mer räntekänsliga och kan tvingas dra ner på konsumtionen. Att fler nu binder sina bolån är ett sätt att öka motståndskraften mot stigande räntor. Men vi anser att det behöver bli enklare och billigare för hushållen att säga upp sina bolån i förtid, säger Erik Thedéen.
Andelen nya bolånetagare med riktigt höga skuldkvoter är tillbaka på ungefär samma nivå som före amorteringskravet. Det är också fler nya bolånetagare än tidigare som hade stora lån både i förhållande till bostadens värde och till inkomsten.
I myndighetens bolånekartläggning för 2021 hade 6,3 procent av låntagarna både en skuldkvot över 450 procent och en belåningsgrad över 70 procent. År 2020 var andelen 5,8 procent. Den här gruppen är känslig eftersom ett prisfall tillbaka till 2019 års prisnivåer skulle leda till att gruppen har större skulder än tillgångar samtidigt som de kanske inte har råd att betala räntan på sina lån.
Pressträffen kan ses nedan.
