– Om bolåneräntan skulle hamna på 7 procent då visar våra beräkningar att av nya bolånetagare så kommer 10 procent inte få inkomster och utgifter att gå ihop, säger Erik Thedéen, generaldirektör på FI, till Sveriges Radio.
Räntorna stiger nu snabbt i spåren av den höga inflationen.
– Räntorna stiger och de sårbarheter som byggts upp under en lång period med låga räntor och ett högt risktagande blottläggs nu. Även om stabiliteten kan stärkas på lång sikt av en normalisering, så pressas nu högt skuldsatta hushåll och företag, säger Erik Thedéen.
De stigande räntorna kan enligt myndigheten också leda till minskad konsumtion, lägre sparande och lägre bostadspriser.
Många företag har också tidigare byggt upp stora skulder i lågräntemiljön. En sektor som är särskilt sårbar för högre räntor är enligt FI den kommersiella fastighetssektorn.
"Sektorn utmanas nu av snabbt stigande finansieringskostnader, vilket kommer att minska lönsamheten och kan leda till att fastighetspriserna sjunker", skriver myndigheten.
FI har tidigare pekat på riskerna för den finansiella stabiliteten när problem i den kommersiella fastighetssektorn sprider sig till banker och andra delar av det finansiella systemet.
"I ljuset av dessa risker behöver bankerna fortsatt ha stora kapitalbuffertar. FI planerar därför att höja det kontracykliska buffertvärdet till en normal nivå på 2 procent i juni", skriver myndigheten.
