FI har fått i uppdrag av regeringen att ta ställning till en höjning av bolånetaket från 85 procent till 90 procent. Samtidigt föreslår regeringen att avdragsrätten för lån utan säkerhet, så kallade blancolån, ska fasas ut.
Resonemanget går ut på att folk "toppar upp" sina bolån med högrisklån och hamnar i en skuldfälla.
– En höjning av bolånetaket skulle kunna sänka tröskeln för att fler ska komma in på den ägda bostadsmarknaden och samtidigt minska drivkrafterna att ta blancolån, sade infrastruktur- och bostadsminister Andreas Carlson (KD) i slutet av januari.
Men enligt FI kommer tvärtom "troligen en höjning av bolånetaket innebära att hushåll kommer att låna mer". Det gäller även om ränteavdragen för blancolån tas bort.
"Det gör hushållen mer sårbara för exempelvis inkomstbortfall eller prisfall på bostadsmarknaden", skriver myndigheten i ett pressmeddelande.
Den pågående utredning som gör en översyn av bland annat bolånetaket och amorteringskravet ska vara klar hösten 2024. Utredningen ska presentera förslag på hur åtgärderna sammantaget kan utformas för att hantera risker för samhällsekonomin och konsumenter kopplade till hushållens lån.
FI bedömer att en höjning av bolånetaket från 85 till 90 procent skulle öka utlåningen och därmed öka de risker som hushållens stora lån skapar. Myndigheten anser också att det är lämpligt att invänta utredningen och göra en samlad bedömning.
– Utifrån uppdragen om finansiell stabilitet och konsumentskydd som FI har att beakta anser vi att en generell höjning av bolånetaket medför fler negativa än positiva konsekvenser. Det gäller även vid ett slopat ränteavdrag. Vi förstår samtidigt att regeringen kan komma till en annan slutsats då regeringen också har andra samhälleliga mål att beakta, säger Daniel Barr, generaldirektör på FI.