Under ett segertal idag deklarerade Farage till sist Storbritanniens självständighet från unionen. Ett politiskt mål som de flesta i hans populistparti Ukip, det brittiska självständighetspartiet, nog egentligen aldrig trodde att de skulle uppnå.
Men inatt stod det alltså klart att det osannolika inträffat.
– Vi har slagits mot de multinationella aktörerna, vi har tagit fajten mot de stora affärsbankerna och vi har tagit strid mot storpolitikens höjdare, mot lögner, korruption och bedrägeri, dundrade Nigel Farage från podiet under sitt segertal imorse.
Ett segertal som för övrigt inte verkade speciellt förberett, trots att man kan tycka att ett brittiskt självständighetsparti nog borde ha förberett sig länge på att få göra just den här självständighetsförklaringen.
Både stanna- och utträdessidan blev emellertid tagna på sängen av väljarnas besked inatt. Och inget utspel, från vare sig EU, regeringen eller de båda kampanjhögkvarteren, gav intryck av att vara särskilt väl överlagt.
På utträdessidans högkvarter hade enligt The Guardian redan under gårdagskvällen kritiska röster börjat höjas mot Farage. Han hade gått över gränsen, ansåg den politiskt korrekta falangen inom Ukip, genom att som sista åtgärd inför folkomröstningen öppet attackera den tredje världen-invandring som Storbritannien – liksom Sverige – tvingas acceptera på grund av sin anslutning till EU.
Kritiken handlade om en affisch som visade bilder från 2015 års asylkaos, där horder av araber ses välla in i Europa. Framför affischen stod Farage som inför ett pressuppbåd förklarade att IS använder EU:s generösa asylregler för att skicka in sina terrorister i Europa, samtidigt som han underströk att ett EU-utträde skulle göra det möjligt för Storbritannien att "ta kontroll" över vilka man släpper in.
Den lilla kampanjen var effektiv, och kan ha varit det som i sista stund fick utträdessidan att vinna folkomröstningen. Ukip har länge varit EU:s kanske mest försiktiga invandringskritiska parti, och man har nästan helt undvikit att kritisera arabinvandring och annat inflöde från tredje världen. Istället har partiet närmast uteslutande fokuserat på invandringen från andra EU-länder, framförallt Polen, där arbetare med lägre lönenivåer påstås komma och "ta brittiska jobb".
Ukips asylkampanj ledde till hårda liberala och vänsterextrema reaktioner. En fackpamp gick till och med så långt att han polisanmälde Farage för hets mot folkgrupp, enligt Guardian. Samtidigt gjorde sig vänstern rolig över kampanjens uppenbara likheter med äldre tiders nazistiska propaganda.
Your new poster resembles outright Nazi propaganda, @Nigel_Farage. Thanks to @brendanjharkin for pointing it out. pic.twitter.com/Rd89XZSvfD
— Connor Beaton (@zcbeaton) June 16, 2016
Politiskt korrekt eller ej. Nigel Farage blir kanske aldrig Storbritanniens premiärminister, men efter segern i folkomröstningen är han tillbaka som den försiktiga brittiska populismens självklare ledare. Kritikerna har tystnat och själv tycks han trivas med sin nygamla roll.
– Det här är en seger för verklighetens människor, en seger för vanliga människor, en seger för alla anständiga individer, ropade Farage inför jublande supportrar och fortsatte:
– Det här är en seger över banker, storpolitik, lögner och korruption... Låt den 23 juni gå till vår historia som vår självständighetsdag!
