Det är i en längre intervju med Swebbtv som Magnus Stenlund, tidigare globalt ansvarig för analys av fastighetskreditgivningen på SEB, varnar för att penningmängdens expansion kan få makthavarna att förlora kontrollen på ett sätt som kan bli ödesdigert för svenska bolånekunder.
Bakgrunden är den stora kreditexpansion som skett och det hot om inflation som följer med den gigantiska produktionen av nyskapade pengar.
– I USA har en femtedel av alla pengar som finns i omlopp skapats under förra året och i Sverige är den siffran på 17 procent ungefär, säger Stenlund till Swebbtv och fortsätter:
– Om inflationen stiger så kommer banker och obligationsköpare sannolikt att ta höjd för en förväntad verklig inflation, som inte behöver vara lika hög. Men risken i att låna ut ökar, eftersom osäkerheten på vad du behöver ta betalt kommer att öka.
Enligt Stenlund tvingas bankerna i ett sådant läge förr eller senare "ta i för mycket".
– Och tar du i för lite, då kommer du definitivt ta i för mycket nästa gång.
Förhållandet mellan reell och nominell ränta hänger samman, enligt Stenlund. Och sedan den så kallade novemberrevolutionen på 1980-talet är förhållandet inte längre reglerat, vilket innebär att bolånekunderna riskerar en situation där den reala räntan slår igenom.
– Det är det som är det allra farligaste för vår ekonomi över huvud taget. Det kommer att drabba oerhört många, och kan gå oerhört snabbt.
Enligt den tidigare SEB-chefen förvärras situationen av den rådande räntepolitiken, där det nästan är gratis att låna.
– Nivån idag är ju så oerhört låg att även mycket små förändringar kommer att slå hårt och eventuellt starta en dominoreaktion, där de svagaste i så fall är de som har varit som mest anpassade för den här typen av ekonomi, de som har utnyttjat den maximalt.
"Omöjligt" tagga ned på lånandet
Men de mest högbelånade är långt ifrån ensamma om att få problem när kraschen väl kommer.
– De ligger först. Men går de i konkurs så drabbar det även andra delar av ekonomin.
Det är inte bara inflation i sig som är farligt, utan även den rädsla för inflation som följer av en alltför generös lånepolitik, enligt Magnus Stenlund.
– Risken när det nu börjar pratas om inflation är att man blir mer rädd för inflation än befogat, och så stiger räntorna och man kan få ett sviktande förtroende för den här politiken. Men nästan alla ekonomer säger ju nu att det här är nästan omöjligt att stoppa.
Att minska utlåningen är ingen populär åtgärd och makthavarna är minst lika rädda för konsekvenserna av strypt utlåning som för stigande inflation. Därför hoppas makthavarna kunna fortsätta med ökad utlåning, men till sist kommer det inte längre att fungera, enligt Stenlund.
Skälet är enligt honom att tillgångsinflationen, det vill säga prisökningen på aktier, fastigheter och liknande, inte kan dra ifrån nivån på löner och konsumentpriser hur mycket som helst.
Resonemanget återknyter till etablerade ekonomiska teorier om att ett en viss verklig ekonomi måste finnas för att bära upp en allt större finans- och tillgångssektor. Principen är enkel: Konsumentpriserna måste vara tillräckligt höga för att företagen som hyr svindyra fastigheter ska kunna betala sina hyror, och utdelningarna till aktieägare kan inte vara hur låga som helst i förhållande till skyhöga priser på aktier. Och förstås kan inte bolånekunder låna hur många decenniers årslöner som helst utan att det blir problem med betalningsförmågan.
– Om bankerna skulle fortsätta att ge lån till fastigheter som hela tiden stiger snabbare i värde än vad folks löner och inkomster från utdelningar och liknande gör, då är det den relationen som knäcker det här. Det funkar helt enkelt inte. För du kan inte ha hur lite kassaflöde som helst, säger Magnus Stenlund.
