De senaste åren har kommissionen inlett en rad rättsliga förfaranden och åtgärder mot flera medlemsländer för bristande respekt för "rättsstatens principer".
För Sveriges del är arbetet mot mutor och infiltrering av politiker och organiserad brottslighet i offentligt finansierad verksamhet ett orosmoln, eftersom svenska politiker inte gör tillräckligt för att åtgärda problemet.
I dag presenterades en rapport om läget för rättsstatens principer i medlemsländerna. Sverige får i rapporten skarp kritik och flera rekommendationer att göra mer mot bland annat korruption och organiserad brottslighet som håvar in skattepengar på offentligfinansierad verksamhet.
”Korruption i samband med att organiserad brottslighet infiltrerar den offentliga sektorn och/eller den vita ekonomin är ett problem”, skriver kommissionen om Sverige i rapporten.
Sverige uppvisar också, enligt rapporten, tillkortakommanden när det gäller den "juridiska definitionen" av korruption, som är alltför snäv enligt kommissionen.
"I Sverige leder tillkortakommanden beträffande den rättsliga definitionen av korruption till att antalet åtal och domar för korruption är blygsamt", konstaterar EU-kommissionen.
Senaste gången Sverige väckte uppmärksamhet på detta sätt var i februari 2021, när Svea hovrätt friade Telias korrupte vd efter att bolaget betalat 3 miljarder i mutor för 3G-licenser i Uzbekistan.
Enligt hovrätten var mutan inte någon muta eftersom Telia inte hade satt in pengarna direkt på den uzbekiske diktatorns bankkonto, utan på ett konto som tillhörde hans dotter.
Den kontroversiella friande domen rapporterades blygsamt i svensk media men Fria Tider skrev om den och den väckte även uppmärksamhet i utlandet.
"Kampen mot korruption bygger både att man både ska ha en robust antikorruptionslagstiftning och se till att den tillämpas", heter det nu i EU-kommissionens rapport.
EU-kommissionen noterar också att Sverige i praktiken saknar regler för hur politiker kan vandra fritt från politiken till olika "näringsgrenar" där politiker kan dra nytta av sina tidigare politikerkompisarnas beslut, så kallade "öppna svängdörrar"-lagstiftning. På senare år har politiker som till exempel Jan Emanuel Johansson (S) och Ilija Batljan (S) blivit oligarker med stora förmögenheter genom att sadla om till offentligfinansierade "företagare" och använda sina upparbetade politiska kontakter för att håva in skattepengar på detta sätt.
"I Sverige är reglerna mot svängdörrar mellan näringslivet och de högsta beslutsfattarna i staten begränsade i sin räckvidd och regeringen har påbörjat en utvärdering av det nuvarande systemet", skriver kommissionen.
Vilken utvärdering det handlar om framgår dock inte.
I Sverige har man också en märklig finansiering av "civilsamhället" som bygger på politiska kriterier, där organisationer som tycker ungefär som regeringen gynnas på bekostnad av organisationer som har en annan politisk uppfattning.
Myndigheten MUCF delar ut bidrag till föreningar och ungdomsorganisationer som uppfyller "demokrativillkoret", det vill säga tycker ungefär som regeringen i frågor om HBTQ, feminism, mångfald, invandring och ett antal andra politikområden.
Om man inte tycker som regeringen i dessa frågor nekas man bidrag, skriver MUCF på sin hemsida. De märkliga reglerna för civilsamhällets finansiering i Sverige har nu fått EU-kommissionen att reagera.
"I Sverige är regelverket för civilsamhällets finansiering och organisation föremål för granskning", meddelar kommissionen.
Vilken granskning detta handlar om framgår dock inte, men Sverige får nu ett år på sig att skärpa sig på de fyra punkter som kommissionen påpekat har brister.
– [Om ett år] kommer vi ha möjlighet att utvärdera hur årets rekommendationer efterlevs, säger EU:s justitiekommissionär Didier Reynders.
Sverige ska inom den tiden genomföra de förändringar som rekommenderas – annars kan landet dras inför rätta i EU-domstolen.
