Den nya studien avslöjar att det finns en stark koppling mellan raslig/etnisk mångfald och lägre födelsetal i USA.
En minskning i raslig koncentration (att ha människor av många olika raser i närheten) med en standardavvikelse eller en ökning i raslig isolering (att tillhöra en mindre mångtalig ras i ett område) kopplas till 0,064 respektive 0,044 färre barn per person. Detta samband kvarstår även efter att man kontrollerat för andra faktorer som påverkar födelsetalen.
Enligt forskarna återfinns samma mönster konsekvent inom olika rasgrupper och återspeglas i folkräkningsdata som går tillbaka ända till tiden före det amerikanska inbördeskriget på 1860-talet. Studien visar också att liknande mönster förekommer internationellt.
Vad är förklaringen? Studien slår fast att raslig mångfald också är associerat med färre äktenskap och en tendens att gifta sig senare i livet. Dessa mönster är relaterat till homofili, vilket innebär en tendens att gifta sig inom den egna rasgruppen. Effekterna är starkare inom raser som gifter sig mindre ofta med personer från andra raser och varierar beroende på könsskillnader i blandäktenskap.
Sedan 1970 har den ökande rasliga mångfalden i USA förklarat 44 procent av minskningen i födelsetalen under motsvarande period, enligt studien. Sedan 2006 står den för hela 89 procent av minskningen i födelsetalen.
USA:s totala fertilitetsgrad översteg under en kort period 2,1 barn per kvinnas liv under bostadsbubblan 2006–2007, men har sedan dess sjunkit stadigt och nådde en ny rekordlåg nivå på 1,62 år 2023. Det totala antalet födslar sjönk med 2 procent förra året till under 3,6 miljoner, den lägsta siffran sedan 1970-talet.
