I veckan har svenska och estniska myndigheter undersökt Estonias vrak med ekolod, sonar och robotkamera.
Trots att Sverige ville nöja sig med att undersöka vraket med sonar och vänta till år 2022 med att ta kamerabilder dök Estland även ned med en undervattenskamera på onsdagen, och upptäckte då att bogrampen helt hade lossats från fartyget någon gång efter att journalisten Henrik Evertsson filmade rampen i intakt skick hösten 2019.
Dagen innan Estland sände ned sin robotkamera uppstod problem när svenska och estniska myndigheter skulle undersöka Estonia med sonar. Plötsligt slogs instrumenten ut av störningsutrustning, skriver TT i en artikel på fredagen, som publicerades efter att incidenten uppmärksammats i estnisk radio.
Fotografen Stefan Jerrevång, som för TT:s räkning befann sig på expeditionens estniska fartyg Eva när störningen inträffade, bekräftar att utredarna ombord var överens om att det handlade om en störning som kom från en extern aktör som opererade under havsytan.
– Det var en störning från en extern källa under ytan. Det var man var överens om ombord efter att man hade uteslutit andra störningskällor genom att stänga av diverse egna system. Sen fanns det förstås olika spekulationer, men att det var en störning från en extern part, det rådde det inga tvivel om, säger Jerrevång.
Enligt Stefan Jerrevång inträffade störningen när expeditionen gjorde en svepsonarundersökning på tisdagen. Han säger att bilden på datorskärmarna plötsligt ersattes av olika störningsvågor och att expeditionen fick avbrytas för dagen och de ingående fartygen återvända i hamn.
TT fick alltså reda på det här på tisdagen men publicerade nyheten först på fredagen. Varför?
– Jag har inget direkt svar på det, men jag kan tänka mig att man velat kolla upp uppgifterna, men det är ju inte något som jag ska svara på.
Dagen därpå skickade Estland ut fartyget VLT-089 som var utrustat med en trådförsedd robotkamera, en så kallad ROV, som inte går att störa ut med mindre än att man klipper av kabeln mellan kameran och undersökningsfartyget.
En sådan avklippning inträffade när journalisten Jutta Rabe och den amerikanske äventyraren Gregg Bemis dök vid Estonia med en robotkamera år 2000, vilket försvårade och försämrade resultatet av den expeditionen. På onsdagen kom Estland dock ned med en kamera och lyckades då fotografera den lösgjorda ombordkörningsrampen.
Vem som lossat rampen och vem som försökt störa utredningen är inte känt, men Fria Tider har tidigare i veckan skrivit om att öppnandet av rampen innebär att eventuella skador inne på bildäck inte längre med automatik kan knytas till den svenska Försvarsmakten. Så var dock tidigare fallet eftersom myndigheten ensam skötte bevakningen av vraket från olyckstillfället den 28 september 1994 till den 2 oktober samma år, då avsågade räcken från den stängda rampens insida fastnade på videobilder från havsbottnen utanför vraket.
Statens haverikommissions utredningsordförande och ställföreträdande generaldirektör Jonas Bäckstrand bekräftar för TT att expeditionen störts av en "okänd" aktör men vill inte säga om det rörde sig om en störning från en ubåt. Han har heller inga teorier om vilken aktör som kan ha utfört störningen.
Att döma av tonläget i estniska medier riktas misstankarna emellertid mot Sverige och en svensk ubåt. I det baltiska landet antyder nu även de största medierna öppet att medierna på andra sidan Östersjön mörkar och tonar ned de sensationella uppgifterna om Estonia.
"Till skillnad från i Estland är den svenska rapporteringen ännu mycket nedtonad. Små nyhetsnotiser har dykt upp i alla större tidningar, men att bogrampen har öppnats har inte fått mycket uppmärksamhet", konstaterar den ledande dagstidningen Eesti Päevaleht.
Tidningen återger också i detalj hur TT har arbetat i ett telegram som Aftonbladet publicerade i oförändrat skick den 14 juli:
"Även en tabloid som Aftonbladet, som borde vara mer sensationslysten än de konservativa dagstidningarna, rapporterar om Estonia-utredningen med mycket stor återhållsamhet. I rubriken anges att Estonia ligger på en stenigare botten än vad man tidigare trott, och denna information ingår också i ingressen. När det gäller bogrampen får man gå till slutet av artikeln, där det står att 'Bogrampen är sned men i princip helt nere, från att ha varit öppen 60 centimeter vid undersökningar som gjorts av Jutta Rabe och JAIC.'", konstaterar Eesti Päevaleht.
Enligt Kristjan Tabri, skeppsbyggnadsingenjör och forskare vid Tallinns tekniska universitet, kan inte dykare själva få loss rampen utan att ta med sig tyngre utrustning och ett stödfartyg till hjälp. Därför är det är osannolikt att rampen oupptäckt skulle ha tagits loss av vrakplundrare, säger han till Eesti Päevaleht.
Den estniska nyhetssajten Delfi skriver i en uppföljande artikel att inget övervattensfartyg har besökt Estonia sedan Evertsson och hans team filmade rampen i uppfällt skick 2019. Det uppger finska myndigheter, som säger sig ha hållit vattenytan runt Estonia under konstant uppsikt sedan dess.
Den tidigare estniske statsåklagaren och tidigare statlige Estonia-utredaren Margus Kurm är av uppfattningen att en svensk ubåt sannolikt har orsakat olyckan, och pekar nu på risken att någon, underförstått Sverige, kan ha tagit loss rampen under vattnet.
– Kort sagt, i 25 år har rampen varit stängd på fartyget. Det är svårt att tro att den, precis innan undervattensundersökningarna ska påbörjas, plötsligt och utan hjälp faller av, säger Kurm till Postimees.
Den svenska ubåten HMS Blekinge, som är den enda som kan släppa ut och ta in attackdykare med större utrustning utan att synas vid ytan, är enligt tidigare uppgifter till Fria Tider sjösatt av FMV men har ännu inte levererats till Försvarsmakten. Vid en påringning till Karlskronavarvet sent på fredagens eftermiddag fanns ingen på plats som kunde ge några upplysningar om var ubåten håller hus. Under helgen uppgav dock anställda på FMV för Fria Tider att HMS Blekinge inte alls har varit sjösatt och att ubåten fortfarande står på land.
Artikeln har uppdaterats 17/7.
