Det var i april 2017 som en man i 40-årsåldern sköts ihjäl på en parkeringsplats i Boländerna, Uppsala. Två maskerade män lämnade platsen efter skotten och fallet förblev olöst i flera år.
Först 2024 ledde nya dna-bevis till att två män med koppling till Dödspatrullen åtalades och dömdes.
Den då 28-årige mannen fick nio år och tio månaders fängelse.
Men i oktober samma år friades han av hovrätten. Åklagaren hade redan släppt honom ur häktet, eftersom bevisläget bedömdes som svagt.
– Den var besvärande, men inte tillräcklig för en fällande dom, sade hovrättsrådet Henrik Matz om bevisningen:
Trots att hans dna fanns på de overaller som gärningsmännen bar, och att han hyrt en bil som användes som flyktbil, ansåg hovrätten att det inte räckte.
Åklagaren ville att ersättningen skulle sättas ned på grund av den kriminelle mannens eget vållande.
I ett yttrande skrev åklagaren att ledarfiguren genom att ”med andra nätverkskriminella personer och genom hantering av skyddsdräkter, vapen och fordon innan och efter mordet, genom sitt eget beteende föranlett att misstankar riktades mot honom.”
Justitiekanslern gick på hovrättens linje och mannen får därmed 680.000 kronor för de 493 dagar han satt frihetsberövad.
