Det är företagaren Jens Nylander, mest känd för sin mp3-spelare Jens of Sweden i början av 2000-talet, som granskat reformen med digitala årsredovisningar.
Digitala årsredovisningar infördes för några år sedan i Sverige men till skillnad från i andra länder tog Bolagsverket inte fram ett eget webbformulär där man fyllde i uppgifterna i årsredovisningen och skickade in dem till myndigheten. Ett sådant formulär finns i många länder och kontrollerar automatiskt årsredovisningen för fel och brister.
Men i Sverige gjorde man annorlunda och försökte gynna IT-branschen genom att lägga ut "driften" och "utvecklingen" av det enkla webbformuläret på entreprenad. Sveriges 1,8 miljoner företag skulle sedan få möjligheten att välja en privat utförare och betala en avgift för få fylla i ett webbformulär där årsredovisningen skrivs in.
Det privata mellanledet skapar dock en hel del problem eftersom formulären är undermåliga och inte kontrollerar ens för helt grundläggande fel och brister, såsom att balansräkningen inte balanserar.
Samtidigt gör den digitala inlämningen att man kan lämna in en årsredovisning på några minuter utan att veta vad man riktigt gör. Bolagsverkets system sväljer i sin tur den inmatade datan utan att klaga, då myndigheten förlitar sig på att de privata utförarna kontrollerar att svenska årsredovisningar är korrekta, trots att någon sådan kontroll inte sker.
De privatiserade webbformulären var tänkta att göda den svenska IT-branschen och företag som SPCS, Hogia med flera, men har nu istället skämt ut branschen eftersom digitala årsredovisningar innehåller dubbelt så många fel som de gamla pappersredovisningarna.
Många har vänt sig till Bolagsverket och klagat på skyldigheten att betala ett privat företag för att få fylla i ett formulär som skulle kunna fyllas i på Bolagsverkets hemsida. På hemsidan är myndigheten öppen med att det privata formuläret inte behövs och att det handlar om att gynna konkurrenskraften hos den svenska IT-branschen. Under rubriken "Varför måste jag ha en programvara?" svarar Bolagsverket i sin FAQ:
"När vi fick uppdraget av regeringen att utveckla e-tjänsten, ingick det att skapa en lösning där företag samtidigt skulle kunna utveckla programvara. På det sättet har vi bland annat bidragit till att skapa utrymme för ökad innovation, konkurrenskraft och ekonomisk tillväxt bland företag. Vi skapar förutsättningar och marknaden tillhandahåller funktionalitet."
Marknaden tillhandahöll dock inte nödvändig funktionalitet, i alla fall inte för felkontroll. Enligt en längre artikel i Jens Nylanders blogg upptäcker varken Bolagsverkets XML-tolk eller utförarnas programvara enkla fel såsom att datum är fel, att balansräkningen inte balanserar eller att det helt saknas redovisning av obligatoriska poster såsom skulder och eget kapital.
Totalt uppgår antalet brister för 2024 i digitala årsredovisningar till cirka 105.000 för de inlämnade 300.000 årsredovisningarna, enligt Jens Nylanders granskning.
