Slutpläderingen är upplagd i form av flera olika Youtube-avsnitt med tysk textning, som går att översätta till svenska. I sitt anförande återknöt Breivik till delar av den konservativa samhällskritik som kommer till uttryck i hans manifest, där stora stycken är lånade från etablerade amerikanska författare.
Breivik talade om den moderna mediestyrda "massdemokratin", som han anser att ha gripit makten i Europa efter andra världskriget. Han övergick därefter till att kritisera mångkulturen och politikernas arbete för att driva igenom det mångkulturella projektet.
- På 60-talet beslutade Arbetarpartiet att ge en stor grupp pakistanier, som hade nekats inresa i Finland, uppehållstillstånd. Så började experimentet med ett mångkulturellt Norge, sade han bland annat.
Breivik hänvisade till att Arbetarpartiet redan under 70-talet beslutade att Norge skulle gå i Storbritannien och Frankrikes fotspår, och tillåta stora grupper att invandra från Mellanöstern och Afrika. Han fortsatte sedan med att räkna upp hur makteliten i Norge har agerat sig för att få igenom sitt samhällsexperiment. Här intar marginaliserandet och förlöjligandet av kulturkonservativa och nationalister en central roll, enligt Breivik.
- De har strypt möjligheten för kulturkonservativa och nationalistiska ungdomsorganisationer och andra organisationer att erhålla någon form av statliga subventioner, samtidigt som bidragen har regnat över vänsterns olika förbund.
- Den kanske enda kulturkonservativa tidningen, Norge Idag, miste sitt presstöd för bara några år sedan.
- De sista 20-30 åren har det betalats ut offentligt stöd till rena vänsterextrema organisationer i Norge, som Blitz, Tjen Folket och antirasistiskt center.
Breivik gick därefter in på den sexuella revolutionen, kriget mot kärnfamiljen, de låga fertilitetstalen bland västerländska kvinnor och andra samhällstrender som han uppfattade som djupt problematiska.
Den enda lösningen på den nuvarande utvecklingen är enligt Anders Breivik konservativ separatism. Han föreslog att traditionalistiskt orienterade individer borde få bosätta sig på 1-2 procent av Norges yta och säga upp sina åtaganden gentemot de styrande marxisterna och liberalerna.
- Området skulle öka i storlek vartefter folk flyttade dit. Om vi misslyckas, så kommer staten aldrig att växa, men om vi lyckas så kommer vi att få ett allt större område, föreslog Breivik, och tillstod att ett så radikalt förslag kan framstå som otaktiskt, med tanke på att åklagaren yrkat att han ska förklaras psykiskt sjuk.
- Nästan alla ultranationalister och ultrakonservativa skulle vara beredda att satsa på en sådan lösning. Den vilar dessutom på samma historiska tradition som andra liknande lösningar i världen, där länders ursprungsbefolkningar har fått egna territorier och eget självstyre, sade Anders Breivik.
- Alternativet är ju att vi fokuserar på att ta över makten i hela landet, och det skulle marxister och liberaler inte vara speciellt nöjda med. Men idag är deras regim inte överhuvudtaget intresserade av en dialog med oss, och därför kommer den här konflikten att eskalera under de kommande åren.