När Breivik i tisdags, den första rättegångsdagen, leddes in i den provisoriska rättegångssal som iordningställts på fängelset i Skien där han sitter fängslad gjorde han med utsträckt arm en nazisthälsning medan pressfotografernas kameror blixtrade.
Sedan dess har Breivik anklagat norska staten för tortyr, att maten är för dålig och att det är omänskligt att han sitter isolerad på fängelset utan tillgång till internet. Han klagar också på att han regelbundet blir kroppsvisiterad och får sin fängelsecell genomsökt. Stämningsansökan från förra sommaren med anklagelser om att norska staten bryter mot de mänskliga rättigheterna framstår för många som absurd.
Svår uppväxt
Sommaren 2011 mördade Breivik 77 människor genom ett bombdåd i centrala Oslo och en massaker på norska arbetarpartiets lägerö Utøya. 55 av offren var tonåringar som deltog i ett sommarläger, mer än hälften av dem kvinnor och medianåldern för de döda bara 18 år. Den pågående märkliga rättsprocessen, där Breivik tagit på sig huvudrollen som "offer", har väckt nytt medialt intresse för den nu 37-årige massmördaren.
I den nya mediebild som målas upp av Breivik har högerextrema ideologier och främlingsfientliga motiv fått stå åt sidan. Istället skärskådas Breiviks tuffa uppväxt där de sociala myndigheterna under 80-talet ville tvångsomhänderta den då fyra-femårige pojke som 27 år senare kom att bli Norges mest hatade man.
Norska TV2 publicerar en artikel där man går tillbaka till tidigt 1940-tal och det lilla samhället Kragerø i södra Norge. Där växte Behring Breiviks mor Wenche Behring upp med en polioförlamad och tilltagande psykotisk och schizofren mamma. Wenche tvingades ta hand om den sjuka modern och fick av omgivningen ofta höra att det var hennes fel att mamman var sjuk.
17 år gammal fick hon nog och rymde hemifrån mitt i natten. Hon blev gravid och ensamstående mamma tills hon mot slutet av 70-talet träffade Anders pappa Jens David Breivik, en civilekonom och diplomat vid norska utrikesdepartementet.
Psykiskt sjuk mamma
När Wenche Behring och Jens David Breivik skildes hamnade Anders på heltid hos en mamma som mådde allt annat än psykiskt bra. Hon sökte vid upprepade tillfällen hjälp för sig, Anders och sin dotter, Anders sex år äldre styvsyster.
Mamma Wenches psykiska ohälsa tog sig ofta märkliga uttryck. När Anders två år gammal fick plats hos en avlastningsfamilj insisterade hon på att Anders skulle få ta på penisen på mannen i familjen för att ha någon att "identifiera" sig med.
– Han ser ju bara tjejstjärtar, förklarade hon.
Hon påstod även att Anders var väldigt jobbig och krävande hemma. "Hon upplever Anders som grundläggande stygg och ond och ute efter att förgöra henne", står det att läsa i en psykolograpport från 1983 när Anders bara var fyra år gammal.
Men när Anders observerades på ett av norska Barn- och ungdomspsykiatrins (SSBU) behandlingscenter fick vårdarna en helt annan bild av honom. Den fyraårige pojken var väldigt försiktig, skygg och tillbakadragen. Han uppfattades som en ung människa som tappat livsgnistan.
Specialpedagogerna och en psykolog insåg omedelbart att något var riktigt illa i den lille pojkens uppväxtmiljö. De fick veta att mamman sagt till sin son att hon önskade att han var död och att hon var besatt av olika sexuella teman, något som hon brukade projicera på Anders.
Pappan förlorade vårdnadstvist
SSBU satt en halv dag krismöte om Anders Behring Breivik och kom fram till att den fyraårige pojken omedelbart måste bort från sin mamma som utsatte honom för psykiska och fysiska övergrepp. Men socialtjänsten sade nej och menade att det skulle vara ett för stort ingrepp i mammans liv om hennes son togs ifrån henne. Istället nöjde de sig med att Anders bodde vissa dagar hos en avlastningsfamilj.
När Anders pappa fick veta att hans son for illa hos sin mamma tog han strid för att få överta vårdnaden. Men det var en strid som han förlorade, domstolen beslutade att Anders skulle vara kvar i sin mammas vård och våld.
Att det gick som det gick skylls nu, i efterhand, delvis på att en ung nyutexaminerad socionom på Socialtjänsten hade hand om fallet Anders Behring Breivik under 1980-talet. Trots att specialister slog larm om missförhållandena och trots att det fanns en pappa som ville ta över vårdnaden valde man att låta den unge pojken bo kvar hos mamman. Det förklarar en psykiatriker såhär:
"Pappor hade på den tiden väldigt svårt att göra sig hörda. I rättsprocesser var mammor att föredra när det handlade om vårdnadstvister. Fackmäns utvärderingar beaktades inte. Det är förklaringen till att socialtjänstemän och socialarbetare togs på större allvar än en psykolog med specialistkompetens".
Fortfarande mycket farlig
Anders Behring Breivik anses av experter vara en fortsatt mycket farlig man som, om han får chansen, kommer att begå nya illdåd. Enligt norsk lag kan någon som mest bara dömas till 21 års fängelse, vilket Breivik är dömd till. Men I Norge finns fortfarande möjlighet till en form av tidsobestämt interneringsstraff som sedan 1981 är avskaffat i Sverige. Mycket tyder därför på att Breivik kommer få sitta kvar i fängelset även efter hans strafftid löpt ut. Randi Rosenqvist är en av dem som tror att Breivik skulle kunna genomföra fler illdåd om han får chansen till det.
– Om Breivik vid något tillfälle inte längre upplever sig vara en viktig person och får uppmärksamhet i media så tror jag att han är beredd att begå väldigt dramatiska dåd igen även om han påstår att han inte tänker göra det, sade hon i domstolen tidigare i veckan enligt Dagbladet.
