Vad överskuldsatta bolånekunder har med "näringsliv" att göra är möjligen lite oklart, men klart är att många har blivit rika på att låna och köpa bostad i snart två decennier.
Nu har trenden dock vänt. I ett helt år har villaägare i Stockholm exempelvis förlorat 5.500 kronor om dagen för att vara just vara villaägare – bara i minskat marknadsvärde på den egna bostaden.
När skenande driftskostnader och elräkningar läggs till villaägarnas utgifter är det många, även i "rikare" kommuner runt Stockholm, som hamnar på obestånd och inte kan amortera på sina lån enligt avtal.
Den så kallade BLT-ventilen, uppkallad efter begreppet bolånetorsk som etablerades i den så kallade bloggosfären i början av 2010-talet, ger möjlighet till undantag från amorteringsreglerna vid särskilda skäl, såsom sjukdom, arbetslöshet, dödsfall och "kraftigt ökade utgifter".
Men vad "kraftigt ökade utgifter" egentligen betyder är oklart, och bankerna gör individuella prövningar med olika tolkningar av regelverket som grund. Det saknas dessutom statistik på hur många som slipper betala.
Köar för att slippa betalaNär Finansinspektionen under förra året uppmanade svenskar som har det tufft att ringa sin bank för att slippa betala av på sina lån blev bankerna nedringda av svenskar som lånat för mycket, rapporterade Dagens Industri.
Enligt SvD uppger SEB, Handelsbanken, Swedbank och Nordea fortfarande att allt fler kunder vill slippa amortera, med hänvisning till gummiparagrafen om "kraftigt ökade utgifter".
Amorteringskravet påverkar hushåll som pressas av hög inflation och stigande räntor, och Moderaterna lovade i valrörelsen att pausa amorteringskravet på grund av det ekonomiska läget.
Partiet har stort stöd hos medelklassen runt Stockholm och löftet uppfattades av många bolånetorskar inom denna grupp som en gåvoutfästelse till kärnväljarna – som dock inte blev av. Efter att Riksbanken och Finansinspektionen kritiserat planerna meddelade finansdepartementet att det inte kommer bli någon amorteringspaus.
FI framhöll dock att BLT-ventilen gäller även vid oväntat höga elräkningar.
"Den gäller bolånetagare som möter väsentligt förändrade förutsättningar som innebär att de får ekonomiska problem. Genom ventilen kan utsatta bolånetagare på ett mer träffsäkert sätt få hjälp att överbrygga sina ekonomiska problem", skrev FI och underströk att "förändrade förutsättningar kan vara oväntat höga utgifter, till exempel till följd av höga elräkningar".
Skandia är en av bankerna som ännu inte inkluderar sådant som "höga elräkningar" som ett gltigt skäl för undantag från amorteringsreglerna. Fullt begripligt, kan man tycka, eftersom elprisstödet redan kompenserar villaägare för detta genom statliga bidrag. Men ändå är många missnöjda, enligt tidningen.
Danske Bank tillämpar BLT-ventilen, oklart hur, men banken efterlyser tydligare regler från Finansinspektionen.
– När man satte det här regelverket tror jag inte att det var tänkt att användas på det här sättet. Det finns en hel del som skulle behöva förtydligas. Vi ser fram emot ett klargörande, säger Anneli Adler, privatkundschef på Danske Bank, till SvD Näringsliv.
