Så kallade kritiska vithetsstudier, som går ut på alla att vita människor är rasister, är en relativt ny vänsterideologi som just nu uppmärksammas mycket i USA.
Där riktar konservativa amerikaner kritik mot att ideologin lärs ut till anställda och skolelever. Men även i Sverige hålls nu kurser i kritiska vithetsstudier sedan förra året, och pionjären i sammanhanget är Expo-grundaren Tobias Hübinette vid Karlstads universitet.
Under höstterminen hölls också distanskursen "Kritiska vithetsperspektiv på nordisk kultur" vid Stockholms universitet.
En av dem som valde att söka till kursen var Arvid Haag, 27.
– Det hela grundade sig i att man tog bort fribeloppet för CSN på grund av coronapandemin. Jag tänkte att det kunde vara ett trevligt tillskott till hushållskassan. För att få ut något roligt av det så tänkte jag att jag kunde anmäla mig till en kurs i vithetsstudier, skrattar Arvid Haag.
Han konstaterar att de andra som gick kursen på fullt allvar trodde på det som lärdes ut.
– Det är ju en sak att det finns en kursansvarig i Sverige som tycker att det här är vettigt. Men alla som läste kursen verkade svälja det här med hull och hår.
Arvid Haag flikade in lite kritiska kommentarer då och då under diskussionerna med gruppen, i vilka kursledaren inte deltog.
I slutet av kursen fick deltagarna i uppgift att skriva ett "paper" på 10.000 tecken. Resultatet från Arvid Haags sida var en liten uppsats med rubriken "Svarta och vita drycker" – en "redogörelse för vad som hänt från tidigt 1900-tal i kampen mellan kaffe och mjölk".
– Jag tog ett ganska bisarrt ämne, som är ganska roligt, och drog till det ytterligare ett varv, säger Arvid Haag.
I uppsatsen beskriver han hur marknadsföringen av kaffet har präglats av att man lyft fram "svarta och exotiska inslag" av drycken. När det gäller mjölken har det istället varit "det lokala och vita" som framhållits.
"Påtvingar den svarta drycken vita egenskaper"
I den del av texten som Arvid Haag beskriver som sin personliga favorit problematiserar han också vanan att blanda i mjölk i kaffet.
"Frågan man kan ställa sig är ifall det verkligen är en försoning mellan mjölk och kaffe som genomförts eller ifall tillsättande av mjölk i kaffet är ett sätt att ta ifrån kaffet sina unika egenskaper och i stället påtvinga den svarta drycken vita egenskaper", skriver han och fortsätter:
"Mjölk i kaffet kan med kritiska glasögon ses som en dryckesmässig kolonisering. Det heta och starka kaffet svalnar och rundas av smakmässigt med hjälp av mjölken, som därigenom kontrollerar och domesticerar kaffet."
Uppsatsen belönades med betyget B, som innebär "mycket bra". Den kursansvarige skrev i en kommentar att det rörde sig om ett "spännande ämne" med "kreativt tänk" och att texten mycket väl skulle "kunna byggas ut till en längre uppsats eller essä".
– Att det skulle vara ett skämt går över huvudet på honom. Hans enda kritik är att jag inte hade exakta källhänvisningar på mina bilder, säger Arvid Haag.
Haag, som har få erfarenheter av universitetsstudier i samhällsvetenskap sedan tidigare, är också kritisk till hur slapp och flummig kursen var.
– Det tog ungefär tre timmar att skriva texten, och jag har lagt länkar till böcker jag inte har läst, och blogginlägg av Tobias Hübinette naturligtvis. Jag fattar fortfarande inte vad kritiska vithetsperspektiv egentligen innebär och det verkar ju ingen kunna förklara.
Uppdatering: Fria Tider har sökt den kursansvarige, som dock inte återkommit.
Jag har wallraffat universitetsvärlden genom att läsa 7,5hp kritiska vithetsstudier under hösten. Läs gärna min "uppsats" som gav betyget B (mycket bra) och fundera på vad som i hela friden händer på våra förmenta bastioner för utbildning
Dela gärna! https://t.co/6etOG0rva1— Arvid Haag (@arvidhaag) December 27, 2021
