– Vi kommer bland annat att titta närmare på vilka kontroller som görs av de organisationer som ansöker om pengar, och vad pengarna sedan används till, säger riksrevisor Helena Lindberg i ett uttalande.
Allmänna arvsfonden bildades 1928 i samband med att riksdagen beslutade att avskaffa arvsrätten för kusiner. Arv från personer utan släktarvingar eller giltigt testamente skulle inte längre tillfalla staten utan gå till allmännyttiga ändamål.
Ideella organisationer som driver verksamhet för barn, ungdomar, personer med funktionsnedsättning och personer som fyllt 65 år, kan få stöd ur fonden.
På senare år har dock mycket av pengarna gått till sådant som islamism, somaliska klaner, vänsterextremism (som Expo) och kulturmarxism (som sagostunder för barn med transvestiter).
I slutet av 2021 uppgick marknadsvärdet av Allmänna arvsfondens nettokapital till cirka 13 miljarder kronor. Samma år delade fonden ut över 800 miljoner kronor i projektstöd och över 200 miljoner kronor i lokalstöd.
Fondens intäkter växer sedan många år fortare än projektbidrag fördelas ut. Det innebär enligt Riksrevisionen att konkurrensen om fondens pengar är låg och att det finns en risk för att kvaliteten i beviljade projekt minskar.
