Allmänna arvsfonden har de senaste tio åren haft betydligt större intäkter än vad som kunnat delas ut i bidrag till projekt. Det har lett till att de ansvariga myndigheterna, Kammarkollegiet och Arvsfondsdelegationen, aldrig behöver väga projektansökningar mot varandra.
Många ansöker därför om – och får – bidrag till projekt med hög bemanning och stora budgetar; över 10 miljoner kronor är inte ovanligt. Riksrevisionen bedömer att detta kraftigt har begränsat effektiviteten och ändamålsenligheten i bidragsgivningen.
– Kombinationen av stora bidrag och låg konkurrens medför risk för att projekt designas för att få bidraget snarare än utifrån från genuina idéer och behov, säger Frida Widmalm, projektledare för granskningen.
Bidragen går till kriminella
Granskningen visar dessutom att risken är stor för att fondens pengar hamnar i händerna på oseriösa eller kriminella aktörer. Säpo och Polismyndigheten har på uppdrag av Riksrevisionen gjort slagningar i register och underrättelsesystem. Slagningarna visar att ekonomisk, organiserad och demokratihotande brottslighet har förekommit, utreds eller misstänks hos personer i organisationer som får pengar för att driva arvsfondsprojekt.
Personer och organisationer bakom de bidragsfinansierade projekten är dessutom kraftigt överrepresenterade i Finanspolisens register över misstänkt penningtvätt. Riksrevisionen har även sett tydliga indikationer på felaktigheter med anställningar och löner samt jävssituationer i flera arvsfondsprojekt.
– Fonden har finansierat många bra projekt som bidragit till högre livskvalitet för till exempel barn och personer med funktionsnedsättning. Men de förhållanden som för hundra år sedan motiverade inrättandet av arvsfonden är inte länge aktuella. Regeringen bör ta fram ett nytt system som är mer robust mot missbruk och oegentligheter, säger riksrevisor Helena Lindberg.
