I förrgår meddelade Åklagarmyndigheten i ett pressmeddelande att de avvaktar besked från Statens haverikommission innan beslut fattas om en eventuell ny förundersökning av Estonias förlisning.
En omständighet som ställer till det för utredarna är den så kallade gravfrid som lagstadgades 1995, och som gör det olagligt att undersöka den potentiella brottsplatsen.
Regeringen meddelade tidigare i år att man arbetar med en justering av gravfriden som skulle göra det tillåtet att undersöka vraket efter Estonia. En sådan justerad lag kommer tidigast vara på plats till sommaren.
Debatten om omständigheterna kring Estonias förlisning fick nytt liv i höstas sedan den svenske dokumentärfilmaren Henrik Evertsson upptäckt ett tidigare okänt hål i fartygets skrov. Fyndet presenterades i en dokumentär på streamingstjänsten Dplay, och belönades senare med Stora journalistpriset.
Inte en olycka?
Upptäckten av hålet har gjort att Åklagarmyndigheten talat om att återuppta eller inleda en ny förundersökning om brott.
– Huruvida man återupptar den tidigare förundersökningen eller inleder en förundersökning på nya brott, det blir en teknikalitet, säger kammaråklagare Karolina Wieslander på Riksenheten mot internationell och organiserad brottslighet till Fria Tider.
Wieslander påpekar att de enda brott kring Estonias förlisning som kan vara aktuella att utreda så här lång tid efter Estonias förlisning är mord.
– De brott som förundersökningen från 1994 fokuserade på, och som man till slut lade ned, de är alla brott som idag är preskriberade, säger hon.
– Det enda brott som idag inte är preskriberat, och som en förundersökning skulle kunna handla om, är ett uppsåtligt dödande, det vill säga mord. Så kommer en förundersökning att inledas, så är det den enda brottsrubricering som är möjlig.
Behöver mer bevis
Karolina Wieslander säger att hon inte kan öppna en ny förundersökning förrän Haverikommissionen kunnat göra sina undersökningar, där dykningar vid vraket är en central del.
– Jag vill i nuläget inte störa den utredning som de genomför. Men framför allt behöver jag underlaget i den utredning som de genomför för att kunna ta ställning till om det finns anledning att anta att ett brott begåtts, säger hon.
Har du någonting i det nuvarande materialet som tyder på en skälig misstanke om uppsåtligt dödande?
– Det kan jag inte svara på, och en förundersökning ska ju inledas när man har anledning att anta brott. Det är utgångspunkten.
Vad skulle kunna vara ett avgörande fynd från Haverikommissionen?
– Det kan jag faktiskt inte heller spekulera i, utan jag vill avvakta och se vad de kommer fram till och om det finns information som har betydelse för mig när jag ska fatta det beslutet.
Men det behöver vara något som tyder på att Estonia uppsåtligt sänktes? Att det inte var en olycka?
– Ja, det är det som krävs för att vi ska ha anledning att anta att mord är begånget. Det är att någon eller några avsiktigt bragt de här människorna om livet.
