Inför valet 2022 trycktes 710 miljoner valsedlar, trots att endast 7,8 miljoner svenskar var röstberättigade.
Efter valet kasserades 97,8 procent av dessa – alltså knappt 700 miljoner.
"Det är en uppvisning i resursslöseri", skriver debattörerna i DN och pekar på de miljömässiga konsekvenserna av det nuvarande systemet.
Enligt artikelförfattarna bidrar nuvarande ordning även till praktiska problem i vallokalerna. Väljare måste hantera en stor mängd valsedlar, vilket kan skapa förvirring och förseningar.
"Att hitta sin önskade valsedel är en utmaning för alla väljare och kan ta tid", skriver de och betonar att systemet är särskilt svårt för personer med fysiska och kognitiva funktionsnedsättningar.
Systemet innebär numera också att valsedlar ska erbjudas på avskärmade platser, vilket i sin tur skapar logistiska problem.
"Det svenska valsedelsystemet är inte bara svårbegripligt för väljarna, utan kan även betraktas som ett smörgåsbord för incidenter", konstaterar debattörerna.
Valmyndigheten har föreslagit en reform där väljaren skulle kunna välja parti och kandidat på en och samma valsedel, en modell som redan används i flera nordiska länder. Debattörerna ställer sig bakom förslaget och menar att en sådan förändring skulle minska pappersförbrukningen, öka säkerheten i vallokalerna och göra systemet mer lättförståeligt för väljarna.
"Oavsett vilket förslag som kommittén lägger fram behöver antalet valsedlar minska för att undvika att de stjäls, öka säkerheten och motverka köer", skriver de.
En parlamentarisk kommitté utreder för närvarande frågan, och debattörerna uppmanar kommittén att föreslå ett moderniserat system där partispecifika valsedlar ersätts av gemensamma eller neutrala alternativ.
"Förtroendet för det svenska valsystemet står på spel", konstaterar de.
