Massvaccinationen i samband med utbrottet av svininfluensa år 2009 ledde bland annat till att närmare 500 barn och unga i Sverige drabbades av narkolepsi. Många av dem fick sina liv förstörda och självmord begicks.
Det hela har beskrivits som en av de värsta medicinska skandalerna i Sveriges historia.
Den gången beställde beställde Sverige hela 18 miljoner doser av vaccinet Pandemrix från läkemedelsjätten Glaxosmithkline, trots att forskare hade varnat för att vaccinet kunde orsaka neurologiska problem. Därefter uppmanade myndigheterna befolkningen att vaccinera sig. Cirka fem miljoner hörsammade uppmaningen.
I en intervju med Svenska Dagbladet i samband med coronautbrottet våren 2020 i år försvarade den dåvarande statsepidemiologen Anders Tegnell sitt beslut om massvaccination 2009. Han uppgav att det hade varit "djupt oetiskt" att inte massvaccinera:
Statsepidemiolog Anders Tegnell försvarar sitt beslut år 2009 om massvaccination, som ledde till att 500 unga svenskar fick narkolepsi. Avfärdar kritiker som "självutnämnda experter" som "tror att de vet mer än myndigheter". https://t.co/zi6xAvkYkN
— Fria Tider (@friatider) March 8, 2020
Närmare 500 personer som har drabbats av narkolepsi efter vaccinationen samt ungefär 1.600 av deras anhöriga har nu begärt skadestånd av staten. Som skäl för sin begäran har de gjort gällande att staten har brustit i sina positiva förpliktelser enligt Europakonventionen när det gäller att informera om bland annat de hälsorisker som var förknippade med vaccinationen och den testprocedur som föregick massvaccineringen.
Justitiekanslern har dock i sin skadereglering kommit fram till att det "inte har funnits någon skyldighet för staten att informera om den då okända förhöjda risken att drabbas av narkolepsi efter vaccinationen".
"Staten har inte heller haft någon skyldighet att särskilt informera om den inom EU etablerade testprocedur som föregick godkännandet av vaccinet. Staten har därför inte överträtt några rättigheter. Mot den bakgrunden har Justitiekanslern avslagit sökandenas anspråk, utan att därigenom ta ställning till frågor om preskription och om de anhöriga i och för sig skulle kunna ses som skadelidande i konventionens mening", skriver JK.
