Arbetsgivarna betalar i regel sjuklön de första 14 dagarna för anställda som är sjukfrånvarande.
Coronapandemin innebar dock en kraftig ökning av kortare sjukfall och därför införde regeringen tillfälliga regler för att kompensera arbetsgivarna för onormalt höga sjuklönekostnader.
Vård- och omsorgssektorn var särskilt påverkad av sjukfrånvaro under pandemin, då personalen av naturliga skäl inte kunde jobba hemifrån vid symptom, utan tvingades stanna hemma och sjukanmäla sig. Följaktligen gick också den största delen av ersättningen för höga sjuklönekostnader till just dessa branscher.
Generellt har stora arbetsgivare högre sjuklönekostnader än mindre arbetsgivare och lägst kostnader för sjuklön har så kallade mikroföretag (färre än tio anställda). Men stödet är utformat så att små arbetsgivare med förmodat mindre ekonomiska marginaler får högre ersättning. Dock fick i stort sett alla arbetsgivare oavsett storlek stöd under pandemiåren.
