Tack vare skenande inflation och en allt större svårighet för konsumenter att ha koll på vad saker ska kosta har Sveriges livsmedelsföretag haft flera ljusa år bakom sig.
Nu visar det sig att trenden fortsätter, och att de 25 största matbutikerna har delat ut sammanlagt 850 miljoner kronor i aktieutdelningar bara sedan förra året, enligt P4 Stockholms granskning.
Karin Brynell, vd för Svensk Dagligvaruhandel, försvarar utdelningen och menar att vinsterna är rimliga, och att utan dem skulle ingen vilja driva företag.
– Alla företag i Sverige måste få lov att tjäna pengar, det är enda sättet att vilja driva bolag, säger hon till P4.
En Ica Maxi-butik i Haninge sticker ut med en utdelning på cirka 100 miljoner kronor. Enligt butikens huvudägare, som svarar via sms till P4, beror det på ändrade ägarförhållanden – inte på privata vinstuttag.
Samtidigt ökade matpriserna med 3,9 procent i februari, och en växande ilska har lett till bojkottaktioner mot matjättarna inom oligopolet.
– Jag tycker det är för jäkligt, det är hemskt, säger en kund till P4.
Två butiker i Strömstad och en i Stockholmsområdet toppar listan, med utdelningar på 100 respektive 200 miljoner kronor.
Rolf Dotevall, professor i handelsrätt, är kritisk till att stora utdelningar sker mitt under en tid när hushållen pressas av höga matkostnader.
– Man kan ju bestämma sig för att inte föreslå en utdelning, att man inte ska dela ut något till aktieägarna, säger han till P4.
Lokala monopol
På Sveriges livsmedelsmarknad dominerar Ica, som har halva marknaden, Axfood och Coop. På nationell nivå är det således en oligopolmarknad med få betydande utmanare som slåss om kunderna ens i storstäderna, och de stora ägarna köper ofta upp utmanare som hotar att förändra prisbilden.
Axfood-koncernen köpte så sent som förra året upp City Gross och i Stockholm har större butiker såsom PrisExtra och Daglivs köpts upp av matjättarna.
Lokalt utanför storstäderna har matjättarna ofta inget problem alls med konkurrens eftersom det inte sällan endast finns en butik inom rimligt avstånd. De lokala monopolen är dels en följd av svårigheter och byråkrati vid etablering, och dels en följd av Sveriges glesbefolkade geografi.
