Presskonferensen bojkottades av svensk media men sändes live av den estniska tidningen Postimees. Den arrangerades av bland andra den tidigare riksdagsmannen Lars Ångström (MP) och samlade en grupp experter som tagit del av och analyserat materialet från sommarens officiella dykningar vid Estonia samt av fysiska delar av bogvisiret, som varit lagrade på Ostkustens marinbas i Karlskrona.
Under presskonferensen visade Lars Ångström bilder på Estonias bogvisir som enligt honom visade sprängskador från en sprängladdning som varit placerad i nedre delen av visiret. Att visiret har sprängts loss efter olyckan och inte orsakat den har hävdats tidigare, bland annat av denna tidnings ledarsida, och skulle i så fall innebära att Försvarsmakten har konstruerat en fejkad olycksorsak i efterhand.
De nya bilder på hålet midskepps och akteröver som avslöjades 2020 och som nu filmats noga under sommaren visar, som Fria Tider rapporterat tidigare idag, att delar av spanten och fartygsplåten närmast ser förkolnade ut.
Enligt experterna som uttalade sig på presskonferensen idag, bland andra den metallurgiska experten Ida Westermann vid Norges tekniska universitet NTNU, kan flera skador bara ha uppstått genom att fartygsstålet har utsatts för över 850 graders värme. Hon hade polerat en metallbit från visiret och därefter tittat på mikrostrukturer i plåten genom mikroskop, som enligt henne indikerar att metallen varit utsatt för mycket hög värme.
– Det är först vid en bit över 850 grader som stålet börjar deformeras, säger hon på presskonferensen.
Hon visar sedan en annan metallbit från visiret där skador syns med blotta ögat. Denna skada har också analyserats i mikroskop av henne, och slutsatsen är klar.
– Detta kräver väldigt höga temperaturer och ett väldigt högt tryck för att uppstå. Och om man jämför den här formationen med den här fogen här så är det väldigt likt det man ser efter explosionssvetsning, förutom att vi har den här vågformen som bara är runt 0,2 mm hög.
Hon visar sedan en annan bild där metallen har genomgått en solidifieringsprocess, vilket kräver temperaturer på över 1.200 grader för fartygsstål.
– Det man ser här är en solidifieringsstruktur, det råder ingen tvekan om det, säger hon.
– Det här har blivit utsatt för runt 1.200 graders temperatur.
Anders Ulfvarson, professor emeritus och skeppsbyggnadsspecialist vid Chalmers tekniska universitet i Göteborg, anslöt sig också till uppfattningen att skadorna inte kan ha orsakats enbart av mekanisk påverkan. Till Sveriges Radio säger han att det bland annat beror på att fartygsplåten buktar utåt, varför en detonation inte kan uteslutas.
