Wikileaks: Nya läckor räcker för Hillary-åtal

För närvarande utreds Hillary Clintons agerande som tidigare utrikesminister av ett hundratal utredare vid FBI, då hon misstänks ha brutit mot sekretess­bestämmelserna genom att använda familjens privata e-post­server clintonemail.com för att skicka och ta emot sekretessbelagd information.

E-postservern blev efter ett tag hackad och då kom amerikanska statshemligheter på vift. Mejlen hamnade, som man kanske kunnat förvänta sig, snart hos Wikileaks.

I mars uppgav CNN:s politiske kommentator Danny Sevallos att det amerikanska justitiedepartementet hade beviljat immunitet åt en tidigare anställd vid utrikesdepartementet som installerade Hillary Clintons privata e-postserver, i syfte att höra honom som vittne mot Clinton. Enligt CNN kunde ett åtal vara att vänta för både ekonomisk korruption och brott mot sekretessbestämmelserna redan under valrörelsen.

Sedan dess har dock inte mycket hänt. Men Wikileaks har fortsatt att släppa information från servern.

Totalt har Wikileaks släppt 32.000 e-post­meddelanden från Hillary Clinton, men enligt Julian Assange är det bara början. Inom kort kommer man att släppa mejl som kommer att ge FBI "tillräckliga bevis för att åtala Hillary Clinton" om den amerikanska statsapparaten har "tillräckligt courage för att göra det", uppger Assange i en intervju med den brittiska tv-jätten ITV.

Under tv-intervjun, som skedde via länk från Ecuadors ambassad i London, sade Assange att även om bevisen räcker för åtal mot Clinton så tvivlar han på att FBI kommer att få ställa politikern inför rätta under nuvarande administration, där den Obama-utsedda demokraten Loretta Lynch är chef över det amerikanska justitiedepartementet.

Julian Assange häktades i sin frånvaro av Stockholms tingsrätt för sex år sedan såsom misstänket för "våldtäkt, mindre grovt brott" efter att ha släppt ett stort antal hemliga dokument som var pinsamma för både svenska och amerikanska politiker.

För fyra år sedan, den 19 juni 2012, tog Assange sin tillflykt till Ecuadors Londonambassad där han beviljades asyl som politisk flykting. I våras fälldes Sverige slutligen av FN:s kommitté mot godtyckliga frihetsberövanden, som konstaterade att Sverige bryter mot Geneve­konventionen genom att framhärda med den långa häktningen av Assange.

Idag kommer Julian Assanges tid som godtyckligt frihetsberövad att passera maxstraffet för det brott som han är misstänkt för. Högsta domstolen har dock kommit fram till att den långa häktningstiden är "skälig".