Att det ska satsas långt mer än en försvarsbudget på svenska villaägare innebär sannolikt ett uppsving för S i opinionen, då väljargruppen är viktig och det bara är 11 dagar kvar till valet.
– Det samlade stödet kan bli upp emot fem gånger större än det stöd som betalades ut under förra vinterns elpriskompensation, säger finansminister Mikael Damberg på en pressträff.
Att trycka mer pengar och betala ut dem som bidrag till kärnväljare är dock ett kontroversiellt sätt att hantera inflation på.
När Frankrike invaderade Ruhrområdet för 100 år sedan kontrade Weimarrepubliken med att införa en statlig korttidspermittering för alla arbetare i området, så att de kunde strejka och slapp gå till jobbet men fick full lön ändå, finansierad med nytryckta pengar. Åtgärden innebar hyperinflation, stort folkligt missnöje och ett regimskifte i Tyskland följt av andra världskrigets utbrott.
I början av 2020-talet räknade cheferna för de största västerländska centralbankerna ut att det borde gå att kopiera den gamla tyska penningpolitiken så länge det görs på global nivå och man därmed undviker att något land får en usel växelkurs och påföljande inflation. I princip alla länder började därför lätta på sin budgetdisciplin, formellt för att det påstods krävas med anledning av corona.
Inflationen började dock snabbt stiga med den ökade penningmängden. De ledande aktörerna, däribland svensken Stefan Ingves, hävdade i början tvärsäkert att "inflationen är övergående" men tvingades till sist erkänna att det var fel. Medierna började också inta en alltmer kritisk ton.
– Det är ett fullskaleexperiment som har spårat ur. Enorma stimulanser till ekonomierna under pandemin har drivit på och skapat den här inflationen, konstaterade SVT:s ekonomikommentator Kristina Lagerström i somras.
Centralbankerna har dock fortsatt med styrräntor långt under normal nivå utan att förklara vad som är planen härnäst. Politiker i hela västvärlden har därmed kunnat göra som de svenska, när de försökt kompensera prishöjningarna med bidrag till olika väljargrupper. Bidrag som politikerna finansierar genom att låta staten låna billigt av sin centralbank till fortsatt låg ränta.
Det är därmed oklart hur inflationen ska bekämpas och hur pengar kommer att fungera i västvärlden framöver. Experimentet har misslyckats, och ingen vet riktigt om makthavarna har någon plan b eller ej.
