Kunskapsklyftorna ökar i den svenska skolan skriver idag Metta Fjelkner, ordförande i Lärarnas Riksförbund på DN Debatt.
Den avreglering som präglat svensk skola sedan 1990-talets början har inte gynnat eleverna eller samhället i stort. Även de duktigaste eleverna presterar sämre, visar rapporten.
Framförallt är det skillnaden mellan elever med rötterna i något av de nordiska länderna och invandrarelever som ökar. Svenska barn presterar i genomsnitt 31 procent bättre än utomnordiska invandrare, en ökning sedan 1999 med 17 procent. Emellertid är det när man tittar på de mest svagpresterande eleverna som skillnaderna blir dramatiska.
Om vi studerar resultaten för den tiondel utomnordiska elever som klarar sig sämst och jämför med motsvarande grupp bland nordiskfödda elever så visar undersökningen en skillnad på förbluffande 650 procent till den nordiska gruppens fördel, eller 20 meritvärdespoäng som högst i den ena gruppen mot högst 150 meritvärdespoäng för den andra gruppen.
När man läser de här siffrorna måste man ha i åtanke att en del av eleverna, förmodligen de svagaste i den utomnordiska gruppen vistats endast kort tid i Sverige och frågan är väl snarast varför dessa överhuvudtaget befinner sig i en normal skolklass.
Men lika lätt kan man inte förklara skillnaden mellan de mest svagpresterande svenska eleverna och motsvarande grupp av andra generationens invandrare, alltså elever födda i Sverige men där båda föräldrarna har utomnordisk bakgrund. Här visar undersökningen en skillnad på 40 procent i svensk favör.
Lärarnas riksförbund föreslår nu en rad åtgärder för att komma tillrätta med de här problemen, bl.a. ökad statlig styrning och utvidgad hjälp till nyanlända invandrarelever. Att bromsa invandringen ingår dock inte bland förslagen. Det tycks däremot vara ett spår som Hans Bergström är inne på i sin ledarkolumn i samma tidning.
Problemen med den omfattande flyktinginvandringen från ett land som Somalia, med närmast permanent arbetslöshet som följd, får inte diskuteras annat än definierat som brister i integrationspolitiken här hemma, dundrar den f.d. chefredaktören för DN och flitige debattören i skolfrågor.
Forskare vid Uppsala universitet har visat att om man korrigerar för det lägre IQ:t hos barn från utvecklingsländer, så presterar dessa i nivå med svenska barn i samma samhällsklass. Det väcker frågor om hur elevprestationerna hos utländska elever bäst ska förbättras.