Den tyska parlamentsledamoten Sahra Wagenknecht har genom en interpellation i den tyska förbundsdagen frågat regeringen vilka länders fartyg som synts till vid de läckande rören före sabotaget.
I sitt svar uppger regeringen att ett utlämnande av informationen "även skulle innefatta utlämnande av information som särskilt påverkar landets intressen". Om det rör sig om Tysklands förhållande med främmande makt – exempelvis Sverige – eller egna tyska säkerhetsintressen framgår inte.
Ett utlämnande av informationen är enligt regeringen utesluten "eftersom inte ens en liten risk för offentliggörande kan accepteras".
Wagenknecht riktar skarp kritik mot denna sekretesspolitik.
– Faktum är att den federala regeringen säger till oss att den vet något, men "av statliga intresseskäl" kan den inte ens avslöja det för parlamentsledamöterna i den tyska förbundsdagens säkerhetsutskott, säger hon till Berliner Zeitung.
– Man kan nu bara spekulera i vilka fynd det handlar om, beträffande vem som är ansvarig för sabotaget, som skulle kunna påverka den tyska staten på ett så existentiellt sätt att fynden absolut måste hållas hemliga.
– I vart fall innebär detta tillvägagångssätt att all kontroll och kritik av den federala regeringen från oppositionen omöjliggörs, konstaterar hon.
Av en artikel i Dagens Nyheter framgår det dock att det var den svenska marinens fartyg som befann sig på platserna för sabotaget ett drygt dygn innan sprängladdningarna detonerades. Innan fartygen körde fram till rörledningarna stängde de av den sändningsutrustning som vanligtvis skickar fartygets kurs, hastighet och position till sjötrafiksystemet AIS, enligt Dagens Nyheter.
Efter att uppgifterna publicerats lämnade Sverige hastigt den tilltänkta utredning som EU:s utredningsbyrå Eurojust tagit initiativ till. Sverige vill inte delta i någon internationell utredning utan föredrar att bedriva sin egen utredning, meddelade regeringen i Stockholm enligt Reuters.
