Swedbank hörde av sig förra sommaren och bad Mira Aksoy skicka in papper med underlag till banken, rapporterar Samhällsnytt.
Efter att ha skickat in papperen gick tiden och hon hörde ingenting mer från den S-märkta banken.
Men plötsligt märkte hon att kontot inte längre fungerade.
– Jag har hört så mycket dåligt om Swedbank så jag tänkte att det inte gör någonting, säger Mira Aksoy till Samhällsnytt.
Men banken stängde även hennes bank-id, vilket ledde till problem. Hon berättar för sajten att hon var inlagd på en cancerbehandling i Norge när Swedbank började ställa frågor och att det blev mycket problem med svenska myndigheter när hon inte längre kunde identifiera sig från Norge. Det blev bland annat oklarheter om i vilket land hon var försäkrad.
Banken å sin sida skriver i ett brev till Mira Aksoy att de visserligen har fått den efterfrågade informationen, men att den enligt bankens uppfattning kom in för sent.
Mira Aksoy säger dock till Fria Tider att Swedbank hade godkänt förseningen via bankens meddelandefunktion "Kontakten", eftersom hon var inlagd på sjukhus för behandling av cancer och inte kunde ta sig hem för att leta upp alla dokument.
Swedbank har tidigare stängt bankkonton för bland andra Fria Tiders ägare Widar Nord och den konservative bokförläggaren Daniel Friberg, också till följd av påstådda brister i kundkännedom. Även SwebbTV har nekats att använda tjänster hos "en svensk storbank" med hänvisning till bristande kundkännedom.
Bolund ljög för SD
Med anledning av bankernas utrensning av konservativa opinionsbildare ställde Sverigedemokraterna en skriftlig fråga till finansmarknadsminister Per Bolund om vad han tänkte göra för att se till att svenska banker följer EU:s betalkontodirektiv, som ger alla EU-invånare rätt till ett bankkonto.
"En bank har inte någon ovillkorlig skyldighet att tillhandahålla banktjänster till var och en", dundrade Bolund i sitt svar, och hävdade att det bara är diskrimineringslagen och betalkontodirektivet som sätter gränser för bankernas godtycke på området.
"I övrigt får banker, som bedriver kommersiell verksamhet, själva avgöra till vem eller vilka de tillhandahåller tjänster", hävdar Bolund, och understryker att politisk åsikt inte ingår i de diskrimineringsgrunder som Sverige erkänner.
Men det är inte sant. EU:s penningtvättsdirektiv (skäl 66) stadgar att medlemsstaterna måste förbjuda "diskriminering vid riskbedömningar inom ramen för åtgärder för kundkännedom". Den diskriminering som ska förbjudas är den som framgår av "artikel 21 i stadgan som förbjuder diskriminering, som anger att "övertygelse, politisk eller annan åskådning" ska vara förbjuden.
Men Sverige, som vanligtvis är noga med att påpeka att andra länder diskriminerar alltifrån romer till regeringarnas politiska motståndare, har valt att inte införa något förbud mot just politisk diskriminering i svensk rätt.
