Regeringens planer på att införa mycket omfattande sekretess för uppgifter som rör samarbetet med Nato får nu skarp kritik.
Förslaget innebär att även "harmlösa" uppgifter som omfattas av avtal med Nato ska kunna sekretessbeläggas – i vissa fall i upp till 150 år.
Journalistförbundet har lämnat ett remissvar på Försvarsdepartementets promemoria "Förbättrade förutsättningar för Sverige i Nato – några frågor om sekretess". Där föreslås en ny bestämmelse i offentlighets- och sekretesslagen, som i praktiken gör det möjligt att mörka information om samarbetet med Nato om det kan "antas" att Sveriges deltagande kan påverkas negativt vid ett offentliggörande.
– I praktiken innebär förslaget att det är andra Nato-länder och inte Sverige som har makten över vilka uppgifter som ska omfattas av sekretess och inte. Om förslaget blir verklighet kommer det kraftigt att försämra insynen i försvarssamarbetet. Det kommer att försvåra för journalister att granska verksamheten och ge medborgare information, säger Journalistförbundets ordförande Ulrika Hyllert.
Enligt promemorian kan sekretessen i vissa fall gälla i hela 150 år – om Nato beslutar att hemlighetsmakeriet ska kvarstå även efter 50 år.
– Det är orimligt att ”harmlösa” uppgifter ska kunna sekretessbeläggas i 150 år. Så lång sekretesstid förkommer bara när det gäller vissa känsliga försvarsuppgifter, till exempel uppgifter om försvarsanläggningar, säger Ulrika Hyllert.
Journalistförbundet varnar för att förslaget riskerar att ge andra länder makt över svensk insyn, vilket skulle försämra möjligheterna för media att granska försvarsmakten och informera allmänheten.
I remissvaret påminner förbundet om Sveriges tidigare vilja att främja öppenhet inom internationella samarbeten och sprida den svenska offentlighetsprincipen – en hållning som man nu anser att regeringen övergett helt.
– Jag vill uppmana regeringen att inom Nato verka för en ökad öppenhet i enlighet med de ambitioner som Sverige historiskt haft och som tjänat vår demokrati väl, säger Ulrika Hyllert.
