Av de drygt 122.000 elever som gick ut nian i våras saknade nästan 20.000 elever behörighet till gymnasieskolan.
– Det är oroande att betygsresultaten i årskurs 9 sjunker. Fler elever måste klara av grundskolan, inte färre. Att inte klara grundskolan är en stor riskfaktor för såväl arbetslöshet som utanförskap, säger Anna Castberg, avdelningschef på Skolverket.
Det är 12,8 procent av eleverna som inte når målen i matematik, och får betyget F eller streck. Det motsvarar drygt 15.600 elever. Förra året var det 10,9 procent av eleverna som inte nådde målen i matematik, andelen har alltså ökat med 1,9 procentenheter.
– För många elever är det ett godkänt betyg i just matematik som saknas för att man ska bli behörig till gymnasiet. Skolväsendet behöver kraftsamla runt matematikundervisningen, säger Anna Castberg.
"Socioekonomisk bakgrund"
Oavsett elevernas kön eller migrationsbakgrund så har föräldrars utbildningsnivå stor betydelse för betygsresultaten. Drygt 91 procent av eleverna vars föräldrar har eftergymnasial utbildning är behöriga till något nationellt program i gymnasieskolan, jämfört med knappt 73 procent av eleverna vars föräldrar har högst gymnasieutbildning. Samma mönster återfinns också i de internationella studierna. Skillnaden mellan grupperna våren 2024 är den största som har uppmätts under den senaste tioårsperioden
– Elevernas socioekonomiska bakgrund har en stor – och ökande – betydelse för betygen. Skolan lyckas idag med andra ord inte kompensera för elevers skilda förutsättningar, säger Anna Castberg.
Att det skulle vara "socioekonomiska faktorer" som förklarar detta mönster har dock ifrågasatts av modern dna-forskning som visar att intelligens är en ärftlig egenskap. För personer klarar sig dåligt i skolan på grund av låg intelligens är det nämligen sannolikt att även deras barn får låg intelligens gör dåligt ifrån sig i skolan av den anledningen.
