År 2023 var det drygt 155.000 personer i åldern 2-64 år som hade en autismdiagnos, vilket motsvarar omkring två procent av befolkningen. 40 procent var kvinnor.
Allra högst förekomst fanns bland unga vuxna i åldern 18-24 år där knappt fem procent av männen och fyra procent av kvinnorna hade diagnosen.
Andelen nya fall av autism har ökat successivt mellan 2010-2023 bland både barn och vuxna och för båda könen. Mest tydlig är ökningen bland flickor i åldern 10-17 år, där det antalet diagnoser sexfaldigats.
Uppfattningen har hittills varit att autism är vanligare bland pojkar och män och bland barn diagnostiseras pojkar i betydligt yngre åldrar än flickor och kvinnor. Men utvecklingen under det senaste decenniet visar enligt Socialstyrelsen att särskilt unga flickor men även unga kvinnor som får en autismdiagnos nu är lika många eller fler än pojkarna.
En förklaring uppges vara att flickor och kvinnor i lägre ålder har varit "underdiagnostiserade" och hittills inte har uppmärksammats i samma utsträckning som pojkarna och därför inte upptäckts. Därför har de också gått "under radarn".
– Flickor och kvinnor kan ha en annan symtombild än pojkar och kan möjligen även hantera sina svårigheter bättre. Grad av funktionsnedsättning kan också spela roll där de som får en tidig diagnos kan ha svårare symtom, säger Peter Salmi, projektledare för kartläggningen, i ett uttalande.
Ytterligare en förklaring som Socialstyrelsen för fram är att kunskapen om skillnader mellan könen vad gäller symtom och grad av funktionsnedsättning ökat, vilket lett till att fler har fått en diagnos.
I kartläggningen har Socialstyrelsen också undersökt det sammanräknade, kumulativa, antalet diagnoser, för personer i grupper som är födda under samma kalenderår från 1998-2023. Det visar det sig då att sju procent av männen och fem procent av kvinnorna hade fått diagnosen autism i årskullen med flest nya fall.
– Trenden är att ökningen av nya fall är brantare i grupper som är födda senare. Det är lite tidigt att säga men det här kan indikera att vi kommer att få en högre andel av befolkningen med autismdiagnos än tidigare. Siffran är oväntat hög och frågan om vad som kan förklara det behöver belysas vidare, säger Peter Salmi.
I kartläggningen har också undersökts mönster av samsjuklighet, om det finns ytterligare diagnoser som samspelar för de personer som får en autismdiagnos.
– Vi ser att samsjuklighet är mycket vanlig hos personer med autism. Hälften av de pojkar och flickor som får en autismdiagnos har också exempelvis adhd, säger Peter Salmi.
Många av de som får en ny autismdiagnos har även sedan tidigare andra psykiatriska diagnoser med sig i sin sjukdomshistoria. Även då handlar det mestadels om adhd men för flickor är det framförallt vanligt att de sedan tidigare också haft depressioner och ångestsyndromdiagnoser.
